Håkan fångar flygande blommor

I närmare femtio år har han fångat och samlat fjärilar på Gotland. Oftast på fritiden i amatörvetenskapens tjänst.
- Men det senaste året har jag äntligen blivit proffs! Nu är jag konsult och får betalt, säger Håkan Elmquist, Mariefred, som på uppdrag av länsstyrelsen på Gotland gör en inventering och ett åtgärdsprogram för den svartfläckiga blåvingen på ön.
Så småningom kommer också en bok om dagfjärilar på Gotland.

Gotland2005-07-29 06:00
Som barn saknade han ofta lekkamrater och intresserade sig därför för allt som rörde sig, gräshoppor, grodor och annat. Men du rör inte fjärilarna, förmanade hans mamma. Vilket naturligtvis gjorde fjärilarna extra intressanta.
Sedan dess har han fångat åtskilliga fjärilar, i hans samling finns åtminstone 1 000 av de 2 700 arter som finns i Sverige.
- Jag började med stora vackra dagfjärilar, sedan blev det stora nattfjärilar och sedan tio år tillbaka är jag inne på de mindre, malar och mott. Det var en hel värld som öppnade sig, berättar Håkan Elmquist.
Han kom till Gotland första gången 1957, som 13-åring. Sedan dess har det blivit flera resor hit varje år. Varje sommar är han också med och håller en fältkurs på folkhögskolan i Hemse. Under en stor del av sitt yrkesverksamma liv har han också arbetat som folkhögskolelärare på fastlandet.
Numera är det fritidshuset i Gnisvärd som är den fasta punkten på Gotland. Ofta är hustrun Kicki med på fjärilssamlarturerna.
- Man lär sig oerhört mycket. Inte bara om fjärilarna och hur de lever, utan även om olika naturtyper och växter, säger hon.
Den utrustning som behövs, håvar och burkar att fånga fjärilarna i, anordningar för att spänna upp de döda fjärilarna på och annat tillverkar de själva.
Att inventera fjärilsbeståndet är ingen lätt uppgift. Antalet av en art varierar från år till år, Men det är viktigt att bevaka och vara rädd om de arter som är ovanliga, tycker Håkan Elmquist.
- Det finns de som tror att det är entomologernas samlande som får vissa arter att minska, men det tillbakavisar han bestämt.
- Det beror enbart på biotopförändringar. Tofta skjutfält är ett fantastiskt område för den som gillar fjärilar, med många torrängar. Det ska bli intressant att se vad som händer när militären lämnar området helt. Det kommer troligen att förändra landskapet och därmed förutsättningarna för vissa fjärilsarter.
- Det är tacksamt att ägna sig åt fjärilar. De flesta tycker ju om dem, till skillnad från skalbaggar eller flugor. Många fjärilar lever bara någon vecka, medan stadierna med ägg, larver och puppa varar betydligt längre. Egentligen är det larven som är djuret. Fjärilen är bara flygande blommor vars enda uppgift är att fortplanta sig.
När vi träffar Håkan Elmquist vid Blåhäll på Tofta skjutfält är han på väg till Sundre. Där ska han spänna upp vita lakan, montera upp sina hundrawattslampor och ägna natten åt att hitta arter av nattfjärilar som han saknar i sin samling.
Vad är det då för nytta med fjärilssamlandet?
- Det har fruktansvärt stor betydelse att veta var och hur fjärilar lever för att kunna bevara speciella naturvärden. Min samling har gett mig stora kunskaper och fungerar som referens när det gäller att artbestämma vissa fynd.
I höst kan vi se en dokumentärfilm på tv med Håkan Elmquist och några kollegor. Samlarna är namnet och filmarna har följt deras samlande i två år.
Fakta/FjärilarFjärilarnas vetenskapliga namn är Lepidoptera. Det kommer från grekiskans lepis som betyder fjäll och ptera som betyder vingar. Namnet syftar på att fjärilarnas vingar är täckta av små fjäll.
Fjärilarnas färger är knutna till fjällen. Vingarna hos nattaktiva fjärilar, och vingarnas undersidor hos dagfjärilar, är ofta kamouflagefärgade för att de inte ska upptäckas när de sitter och vilar. Olika teckningar på vingarna, som ögonliknande symboler, ska skrämma angripare. Fjärilar som innehåller giftiga eller illasmakande ämnen visar ofta detta genom att vara tecknade i rött eller orange i kombination med svart.
Doft och smak spelar stor roll i fjärilarnas liv, bland annat för att hitta en partner och för att lägga äggen på rätt växt.
Antalet larvstadier mellan ägg och puppa varierar från tre till nio, men fyra-fem är vanligast.
Ofta delar man in fjärilar i dagfjärilar och nattfjärilar, men alla fjärilar som flyger på dagen är inte dagfjärilar. Många nattfjärilar är också aktiva på dagtid.
De flesta fjärilar suger nektar och andra växtsafter med sina sugsnablar.
Dagfjärilar är ett uttryck för öppna landskap. Om landskapet växer igen försvinner livsmiljöerna för många fjärilar precis som för en rad andra insekter, fåglar och växter.
Fåglar på jakt efter mat är fjärilens största fiende.
I hela världen finns ungefär 150 000 arter, i Sverige finns 2 700 fjärilsarter.
Källor: Nationalencyklopedin, Dagfjärilar i Södermanland.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om