Hälften av alla elever har drabbats av allergi

Mötesplatsen för seminariet var typiskt nog en av de byggnader som har kritiserats mest för sin dåliga inomhusmiljö: Säveskolan.
På aulans scen fanns helt autentiska löpsedlar med chockrubriker: "Säveskolan SKRÄCKEXEMPEL på konferens om ALLERGI". Att ha ett seminarium om inomhusmiljö just här var ett medvetet val, förklarade Katja Ståhlberg, allergikonsulent och sjuksköterska.
Det var i samband med energikrisen på 1970-talet, då även Säveskolan byggdes, som kvalitén på de nybyggda husen försämrades, vilket har lett till att den så kallade sjuka hus-sjukan har ökat lavinartat. Man byggde in problem i husen, enligt Katja Ståhlberg.
Tidigare hade det funnits självdrag i husen - de var inte helt täta - vilket gjorde att luften kunde cirkulera. Men på 70-talet började man i stället att göra husen väldigt täta eftersom det blev så dyrt att värma upp dem. Man använde också mycket plastmaterial, sade hon och konstaterade att Säveskolan är ett typiskt exempel på just detta.
På 80- och 90-talen förbättrades de nybyggda husens kvalitet och man har i dag blivit bättre på att uppmärksamma problemen, ansåg hon.
Hon berättade att 50 procent av högstadieeleverna och gymnasieeleverna uppger att de har eller har haft allergi i varierande grad. Det är en hög siffra som dock inte skiljer sig från den som uppges för riket som helhet.
Det här leder till att elever presterar mindre och får ta mer mediciner.
Det som har hänt de senaste åren är bland annat att Yrkesinspektionen har konstaterat att ventilationen i alla Gotlands skolor måste ses över, något som emellertid medför stora och kostsamma åtgärder för kommunen.
En av tankarna med seminariet var att öka engagemanget och kunskaperna när det gäller frågor om inomhusmiljö och allergi. Bland annat hoppades man kunna instifta särskilda arbetsgrupper som ska jobba med de här frågorna framöver: att genom att inta ett helhetsperspektiv skapa en god inomhusmiljö i samhällets offentliga lokaler. Allergikommitténs fem personer kan inte göra det här själva.
Vi måste lära oss av varandra och försöka få ett gemensamt språk. Jag har tidigare trott att tekniker och pedagoger talar samma språk, men så är det ju inte trots att grundbudskapet är detsamma.
Mjuka värden som trivsel och trygghet är viktigare än tekniken när det handlar om skolevers upplevelse av inomhusmiljön.
Den slutsatsen drog Bengt Dahm, expert inom inomhusmiljö, angående den undersökning han har varit med om att genomföra på 182 skolor i Stockholmsområdet. Sammanlagt har drygt 70 000 enkäter besvarats av elever, vilket gör undersökningen till den största skolundersökning som har gjorts i Sverige.
Han presenterade resultatet inför politiker och representanter för Gotlandshem, Allergirådet och kommunens olika förvaltningar.
Han betonade helhetsperspektivet. Det finns många faktorer som spelar in, till exempel ventilation, fukt och mögel, organisation, hemmiljö, relationer, kost, mobbning och visuell miljö.
Luftkvalitet, städning och mat var tre faktorer med stor inverkan på trivseln, berättade han. Framför allt är det toaletter och omklädningsrum som eleverna upplever som dåligt städade.
Men skyll inte på städarna, de gör ett jättebra jobb! De måste bara få förutsättningar och rätt material. Och så man måste se till att lokalerna är städbara.
Matens betydelse var mycket stor, menade han.
Att den var så viktig kom som en chock för oss. Det handlar då inte så mycket om matens kvalitet utan snarare om olika aspekter runtomkring, framför allt matrastens längd och sådant som att matsalspersonalen är trevlig. Den sociala aspekten är väldigt viktig. Eleverna vill dessutom hinna förbereda sig under lunchrasten.
Bengt Dahm berättade att man i samband med undersökningen skapade en egen skolmatsal där en fyrarät-

tersmeny samt kaffe erbjöds. Man anställde en duktig kock och tog 27 kronor för maten. Matsalen var konstruerad så att akustiken gjorde det lätt att prata därinne och dessutom hade man lyckats minimera köerna.
Tidigare hade 70 procent av eleverna ätit lunch, nu ökade den andelen till 90 procent, trots att maten blev något dyrare. Även när det gällde betygen såg vi att kurvan gick uppåt och lärarna sa spontant att eleverna var piggare.
För att åskådliggöra lunchrastens betydelse hade arrangören, det vill säga Allergikommittén, planerat en liten "kupp" för seminariets gäster, avslöjade Katja Ståhlberg under förmiddagens kaffepaus.
De ska få äta lunch på elevernas villkor. De får äta tillsammans med eleverna och får bara tjugo minuter på sig. Dessutom får de inget kaffe... Så får vi se hur de känner sig när de kommer tillbaka efter lunch.
Astma- och allergiförbundet har utsett år 2003 till "Barnallergiåret" under vilket Drottning Silvia kommer att vara beskyddare. För att få in pengar till bland annat forskning har förbundet sedan några veckor tillbaka börjat att sälja en särskild nål i form av den egna symbolen, svalan.