Hampaodlare får göda med slam från reningsverken

I dag kan inte det slam som samlas i de kommunala reningsverken på Gotland användas till gödning inom jordbruket. Anledningen till detta är den höga kopparhalten. Det kalkrika vattnet för med sig koppar från vattenledningarna till reningsverket. Det här är ett speciellt gotländskt problem.
Det avvattnade slammet används idag för återställning av deponier på fastlandet genom Ragnsells Agro AB. Kommunen betalar för att bli av med slammet.

Hampa tar upp koppar
En fråga som väckts i samband med att odlingen av industrihampa nu ser ut att komma att utökas kraftigt på Gotland är om slammet kan användas till just denna gröda. Enligt uppgifter så tar hampan upp den koppar som spritts ut på odlingsmarkerna. Vid förbränning ? som ännu så länge är det mest aktuella alternativet för hampans användning ? kommer därför kopparn att hamna i askan.
Resultaten från ett mindre försök som genomförts på Gotland i år bekräftar påståendena om att hampan tar upp tungmetaller. Kopparn tas upp i växtens fibrer har analyserna visat.
Gotlands kommuns tekniska förvaltning har efter förfrågningar från hampaodlarna skrivit till naturvårdsverket och begärt dispens från gränsvärdet för koppar. Tanken var att man skulle kunna överlåta en del av avloppslammet till hampaodlarna och naturvårdsverket är helt med på noterna. Men den dispens som nu getts måste ses som ett led i ett försök. Det är upp till Gotlands kommun och hampaodlarna att bevisa att hampan är den renande gröda som påstås.
Sannolikt måste slamgödandet kombineras med någon form av fortsatt forskning så att man vetenskapligt kan bevisa att påståendena om hampans speciella egenskaper är sanna.
Dispensen gäller alltså för 2000 ton per år under två år, vilket motsvarar 40 procent av det slam som uppstår.

Får betalt?
Ännu är det inte utklarat hur den affärsmässiga delen skall se ut när det gäller kontakterna mellan kommunen och hampaodlarna. Men slammet betyder ju helt olika saker för parterna. För kommunen är det en belastning; för hampaodlarna en resurs.
Kommunen har i dag en kostnad för att bli av med slammet och räknar av allt att döma med att den kostnaden kvarstår även om nu slammet tas om hand av en annan mottagare. Hampaodlarna befinner sig alltså i den angenäma sitsen att de kan räkna med att få betalt för den gödning de tar hand om.
? Det är ju ett jobb att ta hand om slammet, säger Benny Nilsson, Levide, en av de bönder som är mest aktiv då det gäller utökningen av hampaodlingen.
Han antyder att de gotländska bönderna inte tänker lägga sig längre än nuvarande mottagare när det gäller ersättningen.
Benny Nilsson ser givetvis positivt på att naturvårdsverket gått med på den begärda dispensen. Men han framhåller att det återstår en del att göra innan man kan börja sprida ut slammet på åkrarna. Hampaodlarna vill exempelvis ha klartecken från andra organisationer inom lantbruket. Detta med att ta emot slam är ju inte okontroversiellt.

För dyrt minska kopparn
Tidigare har det funnits diskussioner om att göra något för att få ner kopparhalten i slammet. Det finns tekniska möjligheter men bedömningen har varit att kostnaden är alltför hög. Det skulle kosta 30-40 miljoner och det är för mycket i perspektivet av att det finns ett bristande intresse från lantbruket även om kvalitetskraven på slammet skulle kunna uppfyllas.
För närvarande pågår byggandet av en anläggning för torkning och pelletering av slammet, som hittills bara har avvattnats.