Samtidigt startar Datainspektionen en granskning av domstolens rutiner.
- Mitt syfte är inte att hänga ut folk, säger tingsrättens chef Mikael Mellqvist - som ändå fortsätter att försvara publiceringarna.
I går berättade GT om tingsrättens nya rutiner där namnen på brottsmisstänkta läggs ut på domstolens hemsida.
Nyheten fick brett genomslag i riksmedia, liksom i en rad lokala media över hela landet. Samtidigt ifrågasattes publiceringarna av Datainspektionen, som har till uppgift att värna individens integritet.
Uppmärksamheten får nu lagman Mikael Mellqvist att strypa spridningen av uppropslistorna. Från nästa vecka kommer de inte längre att nätpubliceras, inte heller skickas till intresserade privatpersoner eller nyhetsredaktioner. Listorna kommer endast att anslås i tingsrättens reception.
Spridningen blir alltså än snävare än den var fram till för några veckor sedan, då den gjordes i pappersform via fax.
- Listorna kommer tills vidare inte att spridas utanför tingshuset, säger Mikael Mellqvist.
Misstänkt brott
Landets närmare 50 tingsrätter är mycket försiktiga med att publicera detaljer om rättegångar på sina hemsidor. Endast en handfull publicerar uppropslistorna, men utan namnen på de inblandade, visar GT:s jämförelse.
Resultatet överraskade Mikael Mellqvist:
- Jag är lite förvånad, jag trodde ju att det var fler som gjorde som vi.
Han säger också att en publicering av uppropslistor utan namn inte är ett seriöst alternativ.
Men Datainspektionen är av en annan uppfattning. Efter att GT uppmärksammade tingsrättens rutiner har myndigheten beslutat att inleda en tillsyn av domstolen.
Listorna på nätet kan strida mot personuppgiftslagen, misstänker inspektionen.
- Jag är fundersam över vilka rättsliga grunder tingsrätten har för detta. Det är klart att det kan orsaka personer kallade till rättegångar problem om deras namn publiceras på nätet, och att det är ett intrång i deras integritet. Det säger Katarina Tullstedt, jurist vid Datainspektionen.
Tingsrätten kommer närmast att få motivera sitt beslut för Datainspektionen, och med vilket lagstöd man publicerar namnen. Domstolen kan sedan föreläggas att sluta publicera namnen, om den fälls av Datainspektionen.
Mikael Mellqvist välkomnar en granskning, men försvarar nätpubliceringarna eftersom det handlar om offentliga uppgifter.
- Vilket lagstöd finns för motsatsen? Det vore väldigt anmärkningsvärt om detta inte vore tillåtet. Vad blir då nästa steg, hur mycket hemlighetsmakeri ska det bli, frågar han.
- En inskränkning av en domstols möjligheter att informera om sin verksamhet vore antagligen stridande mot grundläggande värderingar i ett utvecklat demokratiskt samhälle, tycker han.
Dessutom arbetar landets alla domstolar på att göra sitt arbete mer tillgängligt för allmänheten.
Är det besvärande att det blivit en debatt kring era rutiner?
- Det tycker jag inte, men principiellt kan det vara en mycket intressant sak att diskutera.
Kommer du att kämpa för att kunna fortsätta publicera namnen?
- Man får välja sina strider. Så långt har jag inte tänkt ännu.