Han dömer inte ut sig själv

22-årige Adam Ladebäck är den yngste fotbollsdomaren i division 1. Han är även en 22-åring som lever med pacemaker. Men det är inget som kommer stoppa drömmen att en dag bli proffsdomare.

Hemma. Adam Ladebäck dömer även en och annan match på Gotland, senast var det DM-finalen mellan FC Gute och Dalhem.
Foto: Krister Nordin

Hemma. Adam Ladebäck dömer även en och annan match på Gotland, senast var det DM-finalen mellan FC Gute och Dalhem. Foto: Krister Nordin

Foto: Krister Nordin

Gotland2014-06-21 09:00

Han var 17 år och svimmade plötsligt under en innebandymatch i Klintehamn. Det var inte första gången, utan tredje. Efter tjugo minuter vaknade han upp i ambulansen, i höjd med Tofta.

- Det var som att komma upp över vattenytan, jag vaknade upp med ett ryck, säger Adam Ladebäck.

Läkarna visste inte ännu vad som var orsaken. Adam skickades till Karolinska Institutet för att genomgå undersökningar av hjärnan – kanske var anledningen epilepsi.

Så var det inte.

- Jag var lycklig, för det betydde att jag kunde ta körkort.

Efter att utredningen om epilepsi lagts ner började en ny utredning. Kanske var orsaken knuten till Adams hjärta. Han hann fylla 18 år, och hade inte svimmat fler gånger efter Klintehamn. Den nya utredningen lades ner.

- Läkarna bestämde att om det händer en gång till, då sätter vi in en pacemaker.

Han har dömt fotboll sedan han var 14 år.

- Hela min personlighet är att vara fotbollsdomare. Jag är det även privat. Jag kan inte gå runt och göra något dumt på stan. Folk särskiljer inte på mig som domare och vem jag är privat.

I unga år var han den som kommenterade domarens insats mest.

- Jag ska visa dem tänkte jag, och gick från ord till handling.

Sedan hände det igen. Under en årlig fortbildning för fotbollsdomare i Linköping föll Adam ihop. Han hade sprungit och var inne på upploppet på löparbanan. En läkarstudent i domarteamet var först att hjälpa honom.

- Jag var borta i tre minuter.

Tre månader senare fick han pacemakern inopererad – en så kallad Insertable Loop Recorder. Det hindrade honom inte från att döma match samma vecka. Men under uppvärmningen märkte han att något var annorlunda.

- Att springa med ett USB-liknande objekt innanför bröstet som studsar och skaver är speciellt. Mina kompisar som var på matchen frågade hela tiden om hur jag kände mig, men jag tänkte inte på det. Jag dömde matchen och allt gick bra, det tog jag som ett kvitto på att allt är okej.

I dag arbetar han som regionchef för Ung Företagsamhet på Gotland. Målet är att år 2016 gå elitdomarutbildningen och ta nästa steg i karriären.

- Nu har jag landat i tanken att ha pacemaker. Folk tror att det känns dåligt, men det gör det inte. Jag gillar att kunna säga att det är bra, att min omgivning ger mig det andrummet. Jag känner mig starkt uppbackad av familj och av sjukvården. Vi har den bästa sjukvården i Sverige.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om