Han går omkring med kärlek i fickan

Magnusson är en av de största musikfreakar världshistorien skådat. Hela hans tillvaro kretsar runt singlar och cd-plattor.
Varför pop är så viktigt?
- För att det är mitt liv, som Fredrik svarar, lika snabbt som självklart.
Fredrik Magnusson är musik- och nöjesskribent i Gotlands Allehanda. I fyra år har hans passion för den nya musiken flödat över sidorna.

Fyra skivor i veckan
Och denna brinnande iver för sväng och synkoper väcker ju onekligen en viss nyfikenhet även på den gula sidan av Broväg: vad är det för en prick, den där Magnusson.
Från början ville han själv bli rockstar. Hade en gitarr. Blev med band. Men slog, som han säger, inte igenom annat än i teorin.
Så han blev lyssnare istället.
I tvårummaren i Visby har han 2500 cd-plattor och tre musikanläggningar, allt igångsatt av den där LP:n han fick när han var fem: "Destroyer" med Kiss.
Numera blir det tre, fyra, fem nya cd i veckan, hur han nu hinner lyssna på allt. Han hittar nyheterna på nätfanzines runt om i världen, ett aktivt och passionerat letande.

Som en storebror
Okej, Fredrik, vilket är världens bästa band?
- I hjärnan Velvet Underground för att deras musik är så jävla smart gjord. I hjärtat är det Springsteen alla dar i veckan. Det är fulländat, varenda låt handlar om ens liv, liksom. Och The Smiths också, förresten. Smiths finns också i hjärtat.
Vid årsskiftet presenterade du 2005 år 35 bästa skivor. Av dem hade jag hört kanske fem och kände till namnet på ytterligare lika många. Säger det mest om dig eller mig?
- Det vet i fan...det var nog en lista för dem som är rätt insnöade.
Säger mest om dig alltså?
- Jo, sorgligt nog gör det nog det. Men man vill ju gärna jobba lite, det finns ju så mycket bra att upptäcka.
Jag har ingen The Radio Dept. och ingen Matinee Orchestra i skivhyllan utan mest Elton John, ELO, Lundell, Genesis och sånt. Är jag ett hopplöst fall?
- Nej, då, inte alls...
Men du är lite smakpolis, eller hur?
- Nja, det ver jag inte...snarare som en sorts storebror, kanske, som försöker komma med lite bra tips.

Men å andra sidan, säger han, så vet man aldrig med säkerhet. För även om han avskyr symfonirockarna i Yes i dag kan han ju vara ett stort Yes-fan i morgon. Det är det som är det fantastiska med musik.
Musik är nämligen den fulländade kulturformen. Litteratur har inte en chans i Fredriks värld. Inte film heller. Ingenting kommer inte i närheten av det känslosvall ett bra stycke popmusik kan medföra.
- Det är som en förälskelse. Eller som en fylla, man liksom...åh jäklar, shit, herregud, man bara jublar inom sig!
Varför ser du ut som Elvis Costello?
- För att jag är född sån...och för att det är snyggt, kanske.
Den här intervjun ska publiceras intill en artikel om sminkrockarna Tears, känns det okej?
- Jo, det är det väl...jag har aldrig hört dom. Mitt förhållande till sminkrock...Marc Bolan var väl okej, det var väl det enda tuffa, egentligen.

Kärlek i fickan
Till sist, om du får välja: en skiva om dagen eller en match om dagen under fotbolls-VM i sommar?
- Och vad är det för typ av fråga?

Fredrik har en katt, förresten. Den heter Robban och är döpt efter den skäggige brittiske psykedelikern Robert Wyatt.
Och så har han en i-Pod med sig vart han går. Kärlek i fickan, som han kallar det. Bara så ni vet.

Han går omkring med kärlek i fickan

Det finns mycket som är av största vikt i livet. Mat, till exempel och dryck och...ja, popmusik. Fast inte nödvändigtvis i den ordningen. Inte om du frågar Fredrik Magnusson.

Det finns mycket som är av största vikt i livet. Mat, till exempel och dryck och...ja, popmusik.
Fast inte nödvändigtvis i den ordningen.
Inte om du frågar Fredrik Magnusson.