Han gräver i folks förflutna

Men först en varning. Släktforskning kan vara beroendeframkallande!
Mats Ekedahl är svagströmselektrikern som blev släktforskare på heltid. Som sådan följde han förstås tv-serien "Vem tror du att du är" med stort intresse och imponerades över det enorma arbete som måste ha lagts ner för att gräva fram släkthistorierna.
- Det förstår man när man själv sysslar med släktforskning. Jag blev inspirerad av serien och tänkte att det kanske kunde göras i tidningsform här om några gotlänningar, säger Mats Ekedahl.
Själv började han, som så många andra, att forska om den egna släkten som en hobby. En utlösande fråga var varför hans morfar flyttade från Gävle till Valleviken, där han blev föreståndare för Konsum.
Efter att ha nått så långt tillbaka som till år 1475 konstaterar han att han till 42 procent är gotlänning. Övriga gener kommer till 12,5 procent vardera från Uppland, Värmland och Västergötland. Resten är en blandning, exempelvis har Mats 1 procent "skogsfinne" i sig.
- Alla gotlänningar är släkt med alla på något vis om man är gotlänning i tre generationer, slår han fast och försöker få en oinvigd att förstå hur en person som dyker upp i 50 olika sammanhang räknas 50 gånger.
Mats kallar det "anförlust" och påstår att han i dag har 9,6 miljarder ättlingar på Gotland. Han menar också att pratet om inavel bland gotlänningar stämmer, som när farfars farfars far visar sig vara samma person som mormors mormors far.
- Om man går 13 generationer bakåt i tiden hamnar man runt år 1650. En person då har i dag cirka 1,6 miljoner ättlingar, om den personen fick tre barn som i sin tur fick tre barn var, och så vidare. Och det är ändå lågt räknat.
Mats har själv konstaterat, efter giftermålet, att han på långt håll är släkt med sin fru. Och hans egen son är inte bara hans son, han är bland annat även farfars farfars farmors farmors halvsysters dottersons sondotters dotterdotters dotterdotters son. På detta vis är Mats släkt med sin son på sju olika sätt.
Inte helt lätt att hänga med i svängarna alltid.
- Jag har nu 19 313 släktingar dokumenterade i min dator. Och jag vet saker om min pappa som inte ens han vet, förklarar Mats.
Numera livnär sig Mats på att hjälpa andra att hitta släktingar. Efter en tid som elektroniklärare på Säve i mitten av 1990-talet fastnade han för undervisningen, och blev sedan datalärare vid Medborgarskolan. En datakurs för äldre damer fick honom att vilja styra in datakunskaperna på någon praktisk användning. Resultatet blev kurser i släktforskning där omkring 300 elever passerar varje år.
- 1999 blev jag först i Sverige med att använda datorn som hjälpmedel på kurser i släktforskning.
Under några år gick det också att lyssna på släktforskar-Mats i Radio Gotland. Då handlade det främst om att hjälpa folk som hörde av sig till programmet att söka bland släktrötterna.
- Det var tuffa saker ibland för dem att få reda på. Men jag har en självpåtagen tystnadsplikt, säger Mats som inte avslöjar vad som helst.
- Jag brukar säga att om jag tar 100 kronor för att ta fram informationen, så tar jag 500 för att hålla tyst om den.
Ett intrikat fall var damen, då ung flicka, vars far försvann till USA med flickans moster. Den kända uppgiften var att båda dog kort därefter. Men dödsattest saknades.
Mats fann att de båda fått ett barn nio månader efter att de steg i land i New York. När de försvann dök i stället tre "nya" amerikaner upp, med samma födelsenummer. Sanningen var att fadern och mostern fått barn, gift sig och bytt namn. 1975 återvände de till Sverige utan att släkten visste något.

Det finns numera mycket information att söka på internet. Datorprogram för släktforskning hittar snabbt kopplingar man letar efter. "Facebook" används också för att hitta nu levande släktingar. Det kan annars, enligt Mats, vara svårare på grund av all sekretess och liknande som dokument efter 1930 kan vara behäftade med.
- Jag har själv hittat släkt i USA på min farmors sida genom "Facebook". Det är förstås lättast om personer man söker har lite ovanliga efternamn.
Vem som helst kan forska i släkthistorien, men Mats rekommenderar att börja med en kurs för att få en grund att stå på. Alternativt kan personalen på landsarkivet hjälpa en att komma igång.
Han tipsar om att det är lättast att gå bakåt från nutid, men varnar för beroende. En del personer kan inte sluta när de väl börjat, de kan vakna mitt i natten för att sätta sig framför datorn och spinna vidare på någon tråd.
- En av mina elevers fru har på allvar föreslagit att jag ska hålla avvänjningskurser också. Jag funderar på det, men vet inte riktigt hur ännu. Då får jag nog ta hjälp av en psykolog.