Rickard Hansson på promenad iklädd hemvärnets utrustning.
Uttalanden om att ”Sverige behöver förbereda sig för krig”, under konferensen Folk och försvar i januari, vållade massiv debatt.
Samtidigt framkom det att hemvärnet kan få fler uppgifter och ett utökat ansvar om Sverige går med i Nato.
Rickard Hansson, som sedan i somras är ny chef för Gotlandsbataljonen, verkar ta den nyheten med ro:
– Vi kommer kanske jobba mer med de förband som kommer hit, med skydd och bevakning, men det gör vi egentligen redan nu, säger han.
Vad kan det handla om för uppdrag, mer konkret?
– Det kan vara eskorttjänst, eller kanske vägvisning, vi har ju ofta bra lokalkännedom. Men det tillhör också våra normala uppgifter, så det är inga stora skillnader. Sedan kommer kommandospråket vara engelska, om det är ett Nato-uppdrag, men det behärskar alla på tillräckligt bra nivå.
Rickard Hansson tror vidare att hemvärnet kan utökas med förband bestående av värnpliktiga, som kan få hand om de eventuella nya ansvarsområdena. Befintliga frivilliga på Gotland påverkas i så fall ännu mindre.
Dessutom har det gotländska hemvärnets nya chef stor tilltro till gruppens kompetens.
– Vi har fått extra möjligheter att ta in alla för övningar, så vi är Sveriges bäst tränade hemvärnsbataljon numera, fastslår han.
Grunden är att medlemmarna ska vara på krigsförbandsövning minst fyra dagar per år, men gotlänningarna ligger ofta betydligt högre än så.
– Nån av våra enheter är igång nästan varannan helg, med någon övning eller utbildning.
De frivilliga kan delas upp i två kategorier: De som gjort värnplikten och de som inte gjort den – men som är med som specialister, som fordonsförare eller sjukvårdare, med en kortare utbildning i hur det militära fungerar.
En utbildning kan till exempel vara att läkarna inom bataljonen får lära sig att hantera ny sjukvårdsmeteriel, något som för övrigt pågår just nu.
Chefen tillhör själv ”kategori ett”, med en långvarig relation till Försvarsmakten. Hans föräldrar var hemvärnsfolk, själv gick han med i ungdomsvarianten som 15-åring och efter värnplikten arbetade han som yrkesofficer fram till 2006.
Men en sådan ”försvarsbakgrund” är alltså inget krav.
– Vi har olika personer med alla möjliga yrken och utbildningar, både tjejer och killar. Vi är normala människor som tycker det är viktigt att försvara Sverige, helt enkelt, säger Rickard Hansson.
Totalt är de knappt 400 lokala medlemmar, men de skulle behöva vara nästan 500. Många är dessutom något äldre – och man får bara vara med i hemvärnet upp till 70 år.
– Det kommer alltså fler åldersavgångar, så vi behöver nog egentligen rekrytera omkring 150 personer till.
Nationellt sett märkte hemvärnet av ett ökat intresse efter den omtalade Folk och försvars-konferensen: ”Under årets första dagar har det kommit in cirka 1 200 ansökningar, att jämföra med cirka 250 ansökningar samma period förra året”, skriver försvaret på sin hemsida.
På Gotland var denna effekt inte lika tydlig. Ett uppsving skedde däremot efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.
– Då var det många som sökte. Men det vi mest behöver är sådana som gjort värnplikt och där har vi ett problem: Det finns ett glapp efter åren utan allmän värnplikt. Det bör dock bli bättre inom några år, tror Rickard Hansson.
Saknar du andra resurser också, inför ett eventuellt Nato-medlemskap?
– Nej, det är framförallt personal det handlar om.
Ett förband inom hemvärnet tränar sjukvård, som en del av storövningen Aurora 23 i fjol. Denna bild är inte från Gotland.