Han ljög för att skydda bolaget
Rederichefen ljög om rederirabatter för att skydda Rederi AB Gotland.Han var osäker på hur rederirabatter skulle uppfattas och valde därför att säga att det var konsultuppdrag som lät mera trovärdigt.
Igår inleddes huvudförhandligarna i den delen av muträttegången som ännu inte avslutats. Uppgiften för rätten är att ta reda om rederichefen gjort sig skyldig till mutbrott eller inte. Det avgör om dödsboet eller staten ska ha pengarna.
<span class='mr'>Rederirabatter</span>
Enligt Jonas Reiner ska de 11 miljonerna som fanns på rederichefens konto vara rederirabatter som dessutom kommit Rederi AB Gotland till del.
-Rederiet accepterade att han tog emot pengarna, det måste de ha gjort. Det är den enda vettiga förklaringen som finns, säger Jonas Reiner.
Rederi AB Gotlands ordförande Jan-Eric Nilsson har under vittnesed redogjort för sin syn på rederirabatter och tar avstånd från detta.
-Jag tar för givet att rederichefen skulle avböjt ett sådant erbjudande, sa Jan-Eric Nilsson då.
<span class='mr'>Fax till ordföranden</span>
Även den åtalade rederichefen förnekade att han använt sig av rederirabatter under rättegången i september 2003.
-Han visste vad rederirabatt var och använde sig av det, påstår däremot Jonas Reiner som säger att rederichefen på olika sätt försökte lösa den härva han hamnat i.
-Han skickade ett fax till hedersordföranden på Rederi AB Gotland, Erik D Nilsson, och bad honom göra allt som stod i hans makt för att hjälpa honom. Erik D kontaktade polisen för att fixa läkare, berättar Jonas Reiner.
Dödsboets inställning är att rederichefen fått in pengarna på kontot, men inte att det rör sig om mutor.
<span class='mr'>20 miljoner sedan 1992</span>
Grunden för Jonas Reiners sakframställan är hovrättens dom där bevisen inte ansågs räcka för att fälla bestickarna.
-Hovrätten har avgjort att det rörde sig om legala rederirabatter, är hans tolkning av domen.
Åklagaren Kjell Lilieholm anser att rederichefen har begärt mutor i samband med att kontrakten om fartygsaffärerna gjorts upp och att han fått pengarna.
-Han har tagit emot pengarna i sin tjänsteutövning och avsett att berika sig, säger åklagaren.
Sammanlagt 20 miljoner kronor har flutit in sedan 1992 på rederichefens nummerkonto i Schweiz.
-Han har medgett att han erhållit alla pengar på samma sätt och att det kommer från företag i skeppsbyggarbranschen, sa Kjell Lilieholm.
<span class='mr'>Olagligheter</span>
Att varvet i Kina behövt en hel del hjälp från rederiet ingick i uppgörelsen och var ingenting rederichefen skulle ha extra betalt för.
-Det ingick i kontraktet att rederiets personal skulle bistå varvet med sitt kunnande, säger han.
Åklagaren pekar på en rad omständigheter för att visa att det rör sig om olagligheter. I ett brev har rederichefen uttryckligen sagt att nummerkontot inte skulle komma till skattemyndighetens kännedom. Underleverantören Rolls Royce kreditfakturor är andra papper som åklagaren lyfter fram.
<span class='mr'>Inte bundna av domen</span>
-De anger på interna fakturor att pengar betalats ut till Wärtsilä medan andra handlingar visar att pengarna i stället gått till rederichefens privata nummerkonto, säger han.
-Kreditfakturorna är fullständigt lögnaktiga handlingar, säger han.
Att hovrättens dom skulle ha någon betydelse för Gotlands tingsrätts bedömningar säger han är helt fel.
-Vi är inte bundna av den domen och jag delar inte hovrättens syn.
-De har dömt fel, säger Kjell Li- lieholm.
Så jobbar vi med nyheter