Överfulla återvinningsstationer eller sopkorgar är ett återkommande problem.
Skräpboten infördes egentligen redan 2011, men 2022 skärptes lagen – och numera kan du avtvingas 800 kronor även för en liten cigarettfimp, eller ett tuggummi, som slängs på fel ställe.
Gotlandspolisen uttalade dock redan då, för två år sedan, att man inte tänkte lägga några större resurser på att jaga skräpbrottslingar:
– Vi kommer inte att stå och speja för att hitta någon som bryter mot detta, sade polisen Mats Östman i en intervju.
Det verkar man inte heller ha gjort, i någon större omfattning. Nationellt sett delas allt fler böteslappar ut, för den här typen av brott – men på Gotland skrevs bara två sådana under hela 2023.
Enligt lokalpolisområdeschef Emil Eisersjö kan själva uniformen vara en del av förklaringen:
– Min bedömning är att vi tittar även efter dessa lagöverträdelser. Men då vi patrullerar i uniform eller med polisbil så har detta en bra förebyggande effekt och man kastar sällan skräp framför ögonen på polisen. Om vi upptäcker detta i samband med spaning som sker dolt, så får vi prioritera vilken arbetsuppgift som är viktigast för tillfället, förklarar han.
Emil Eisersjö erkänner samtidigt att det finns utrymme för bättring:
– Vi kan alltid utveckla vår brottsbekämpning och bli bättre på att beivra alla brott som sker i samhället.
Emil Eisersjö, lokalpolisområdeschef, på ett Östercentrum som åtminstone vid fototillfället såg tämligen rent och prydligt ut.
Vad säger då de som får städa upp i stället, inom Region Gotland? Är de besvikna? Nej, någon utbredd kritik mot polisen verkar inte finnas.
– De prioriterar väl annat, vilket är förståeligt, säger maskinföraren och renhållningsarbetaren Fredrik Lundkvist.
Han får medhåll av enhetschefen Christian Strängborn:
– Jag ser inte hur polisen skulle kunna komma åt dem som verkligen skräpar ner mycket.
Här har vi pudelns kärna, som renhållarna ser det: Visst är det tråkigt med diverse snusprillor – men detta överskuggas av problemet med hela soppåsar, som slängs i redan fulla papperskorgar.
– I våra sopbehållare är det 80 procent hushållssopor, som inte hör hemma där alls, menar Fredrik Lundkvist.
Det kan också handla om större grejer än en påse – och ibland direkt på marken:
– Det förekommer ren vildcamping där folk bara lämnar allt och går därifrån efteråt, berättar Christian Strängborn.
Jaha, det är väl de där sommargästerna, som inte bryr sig om ön på riktigt, tänker kanske någon. Men problemet är mer komplext än så.
– Det här pågår året runt, så vi kan inte bara skylla på turismen. Vi vet att det handlar om helt vanliga gotlänningar också, som tar med sopor hemifrån och bara dumpar någonstans, eller trycker ner dem i en liten papperskorg.
Fredrik Lundkvist är maskinförare och renhållningsarbetare inom Region Gotland.
Någon fungerande lösning på detta har man ännu inte funnit.
– Vi har försökt med olika sopbehållare, men folk hittar sätt att trycka ner hushållssopor ändå, säger Fredrik Lundkvist.
Totalt sett kostar det regionen miljonbelopp att städa upp efter all nedskräpning.
– Varje år lägger Region Gotland två miljoner kronor på uppstädning av avfall som ligger utanför soptunnorna. I dessa kostnader ligger antal timmar personal lägger på att plocka upp skräp, samt de fordon som används, förklarar förvaltningskommunikatör Malin Olin.
Både polisen och renhållarna har mycket att göra, med andra ord, så enstaka cigarettfimpar förblir ett nedprioriterat problem.
Även om just dessa faktiskt är ett bekymmer, anser Christian Strängborn:
– Ja, just fimparna vore det kanske bra att bötfälla lite mer för, säger han.