Han tvekade aldrig inför det omöjliga

Det finns ingen anledning att förändra Rädda Barnen bara för att man går in som ny ordförande, menar han. Åtminstone inte just nu.
- Men en organisation är ju inte statisk, den måste kunna utvecklas. Så på sikt kan det säkert bli en del förändringar, men det är ju sådant som styrs av medlemmarna, säger Peter Herthelius.
Han är 66 år, född och uppvuxen i Göteborg men bofast på Gotland sedan 1998.
- Min hustru Ingrid och jag bodde i Stockholm innan. Vi har en dotter som är gift med en lantbrukare i Vall och vi hade varit på Gotland en del, bland annat på cykelsemester. Så steget att flytta hit kändes inte så stort.
Nu bor de på en liten gård vid Bottängen i Roma. Marken arrenderar svärsonen, men lite grönsaksodling, gotlandshöns och några lamm sommartid har de.
Under hela sitt yrkesverksamma liv har Peter Herthelius arbetat med frågor som rör matproduktion och landsbygdsutveckling.
- Efter värnplikten i början av 1960-talet visste jag inte riktigt vad jag skulle göra. Kompisarna började plugga på universitetet, men det hade jag ingen lust med. Genom kontakter som min pappa hade fick jag en praktikplats på en gård i Skåne och flyttade dit.
Han fortsatte på lantbruksbanan och blev kvar i Skåne tills 1970 då han utbildat sig till lantmästare. Då flyttade han norrut, till Luleå där han fått ett jobb som lantbruksrådgivare.
- Det var under den sista riktigt stora rationaliseringen av lantbruket, minns Peter Herthelius.

Aha-upplevelse
Efter Luleå blev det Afrika 1973. Först Tanzania där han arbetade med fältförsök, sedan Mocambique där det handlade om utsädesproduktion.
- 1982 åkte jag hem till Sverige och gifte mig med Ingrid. Sedan följde hon med mig till Zambia, där jag fått en tjänst som chef för ett landsbygdsutvecklingsprojekt finansierat av Sida. Där fick jag en aha-upplevelse när jag på allvar förstod sambandet mellan landsbygdens matproduktion och barns hälsa. Det påminde om Sverige vid förra sekelskiftet, då barn på landet hade sämre hälsa än dem som bodde i stan. Det förändrades inte förrän produktiviteten ökade och bönderna började organisera sig.
År 1986 fick Peter Herthelius anställning på Sida. Han arbetade bland annat som ambassadtjänsteman i Mocambique och i Nicaragua, men det blev även en del arbete på Balkan och i Centralasien.

Konsultuppdrag
Nu är han pensionär, men han har kvar en del konsultuppdrag. Och engagemanget för matproduktionen i världen är fortfarande stort.
- Jordens befolkning ökar. Det gör att vi måste utnyttja jordbruksmarken betydligt bättre om vi ska kunna producera mat åt alla. Ta tillvara ny vetenskap och teknik kopplat till beprövad erfarenhet, och inte hålla på med så kallad ekologisk odling och Krav-märkt som ger alldeles för små skördar, säger han.
Peter Herthelius har också bestämda åsikter om EU:s jordbrukspolitik.
- Många klagar på att stödet till de europeiska ländernas jordbruk kostar för mycket. Men utan det skulle maten vara 20-30 procent dyrare. Och det skulle inte innebära att fattiga länder fick en chans att exportera livsmedel till oss. De klarar varken mängden eller kvaliteten, säger han.
Han har aldrig varit partipolitiskt engagerad, men politik har det ändå handlat om. Han har en bakgrund i FNL-rörelsen, antiatombombsrörelsen och Afrikagrupperna i Sverige bland annat. Så att arbeta inom en folkrörelse som Rädda Barnen känns helt naturligt.
- När vi flyttat till Gotland engagerade sig Ingrid i Rädda Barnen, som hon tidigare arbetat med i Sao Tomé och Principe i Afrika. Hon lockade med mig. Jag har hjälpt till med läxläsning, det internationella kaféet och att skramla med bössor vid olika insamlingar. Ingrid var med i styrelsen, men hon lämnade det uppdraget nu när jag blev invald.

Stor kompetens
Rädda Barnens styrelse består av 13 personer som tillsammans besitter mycket stor kompetens, och det finns flera arbetsgrupper inom olika områden.
- Och min företrädare Kerstin Blomberg finns kvar i styrelsen, det känns väldigt positivt.
Peter Herthelius framhåller vilken bred och bra verksamhet Rädda Barnen på Gotland har, och betonar vikten av att fortsätta i den goda andan. Migrationsfrågor och ensamkommande flyktingbarn är hjärtefrågorna i det valmanifest som Rädda Barnen centralt tagit fram och som man nu kommer att lägga mycket kraft på.
- I valtider är det lätt för politiker att göra populistiska utspel. Och att anpassa sig till de vindar som blåser. Som när migrationsminister Tobias Billström nyligen gick ut och förklarade att Sverige vill bygga barnhem i de ensamkommande barnens hemländer. Inget fel i det, men det gör mig lite bekymrad. Det är ju ingen lösning på problemet. Vi måste fortfarande ta hand om de barn som kommer hit.
Valrörelsen kommer att handla mycket om jobben och andra stora frågor, men Peter Herthelius tror att även migrationsfrågorna kommer att bli viktiga.
- Det stora arbetet vi har framför oss just nu, för Rädda Barnen på Gotland, är att synas ordentligt under Almedalsveckan, på det Internationella torget. Och få uppmärksamhet för frågorna i vårt valmanifest.