Handelns prispress hotar lantbruks- företagen

En mer positiv bild av lantbrukets situation, hög investeringsvilja och.tro på förbättrad eller oförändrad lönsamhet med ny jordbrukspolitik. Det är något som skiljer lantbrukarna på Gotland i jämförelse med många andra län i landet.
En förklaring kan vara att det finns fler lantbrukare i yngre åldrar på ön. Ungefär 60 procent av de gotländska lantbrukarna rekommenderar också att gärna sitt yrke till andra.

Gotland2005-04-22 06:00
Inger Hammar
Det visar Lantbruksbarometern för året. Barometern ger svar på lantbrukarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Tydligt är att skillnaderna mellan hur bönderna uppfattar sin situation är stora beroende på produktionsinriktning och var man bor.Lantbruksbarometern är sedan 1987 en årlig rapport som redovisar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom landet. I år har antalet intervjuer utökats vilket ger möjlighet till bättre studie av siffrorna.
- Nu kan vi prata om Gotland unikt. Förut har vi bara kunnat tro och tyckt, säger Stefan Nypelius, LRF Konsult som tillsammans med Claes Nilsson, Föreningssparbanken, och Stig Pettersson, LRF, presenterar Lantbruksbarometern 2005.

4 000 har svarat
Årets Lantbruksbarometer är därmed den mest omfattande som någonsin har gjorts. Totalt har över 4 000 lantbrukare fått svara på frågor om sin syn på lönsamhet, tillväxt och den nya jordbrukspolitiken.
På Gotland anser exempelvis 52 procent av de tillfrågade lantbrukarna att lönsamheten med den nya jordbrukspolitiken blir minst lika bra som nu. I exempelvis Västernorrland är det bara 28 procent.
- Mest optimistiska är grisproducenterna. Här kommer var femte att bygga om eller till stallarna nästa år. Samtidigt svarar nästan 30 procent av de tillfrågade av landets mjölkproducenter att de överväger att sluta med mjölken, samtidigt som många yngre avser att öka sin produktion, konstaterar Stig pettersson.
Han konstaterar att grismarknaden, till skillnad från mjölken, varit helt avreglerad. Grisproduktionen visar också kraftiga svängningar med marknaden, medan mjölk som tidigare levt tryggt, nu svänger mer.
Han pekar på en press från marknaden och exemplifierar med ICAs pressade priser, vilket får effekt på lantbruksföretagens inriktning och inställning. En fortsatt prispress från handeln betyder ökat hot mot bönderna.

Trots allt optimistiska
Detta till trots, och även om lantbrukarnas lönsamhet varken räcker till löpande utgifter eller lön, finns en optimism och en framtidstro bland de gotländska lantbrukarna. Investeringsviljan är högre på ön jämfört med övriga riket, och de gotländska bönderna gillar sitt jobb.
- Vi har ett jättebra läge för lantbruket på Gotland. Här finns fler yngre lantbrukare, vilket kan förklara den positiva attityden och viljan att se positivt på framtiden. Förutsättningarna finns, vad som gäller är att satsa på förädling och satsning på nya samverkansformer slår Stefan Nypelius fast.
- För mjölkbönderna gäller att en tredjedel av de mindre kobesättningarna på ön, eller 65 procent av de tillfrågade, tror sig upphöra med mjölkproduktion. Men man lägger inte ner utan ändrar inriktning.
En frikoppling av mjölkstödet betyder nya förutsättningar. Då förändras också lantbruksföretagen och Stefan Nypelius, liksom Claes Nilsson och Stig Pettersson tro är att lantbrukarna då ställer om sin verksamhet, kanske för att bli underleverantörer i satsning på nya samverkansformer.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!