"Handlar absolut inte om några nöjesbad" Handikapporganisationer rasar mot avgiftsförslag

Det handlar om rehabilitering för människor som har svåra smärtor och nedsatt rörelseförmåga. De är tvingade till att ha vattengymnastik för att kunna fungera i det dagliga livet.
Det finns i huvudsak tre bassänger på ön som är lämpliga för det här på grund av tillräckligt hög vattentemperatur och det är Korpen i Visby, Kilåkern i Slite och Hemsebadet. Korpen och Kilåkern ägs av vården och har varit avgiftsfria för organisationerna. Hemsebadet ägs av kultur- och fritidsförvaltningen som tar ut en avgift på 275 kronor i timmen.
De behövande som bor på södra Gotland tycker att det är alldeles för dyrt och åker istället färdtjänst till stan där det är gratis.
Avgiftsfritt i Hemse
Handikapporganisationerna har under flera år försökt få kommunpolitikerna att inse att de borde ordna så att det blir avgiftsfritt i Hemse också för rättvisans skull. Organisationerna har påpekat att det kostar mycket med den färdtjänst som vissa medlemmarna tvingas ta till stan.
Siv Björkqvist drar sig till minnes vad chefen för kultur- och fritidsförvaltningen, Ulla Pettersson, sa vid ett möte med handikapporganisationerna, något som gjorde ont för Siv Björkqvist att höra: "Blir det gratis i Hemse så kommer det bara att bli fler som badar där."
Jag undrar hur de skulle vara om de själva blev drabbade? Vi badar inte för vårt höga nöjes skull utan därför att vi är tvungna, säger Siv Björkqvist.
Avgift för alla
Nu har kommunpolitikerna ett nytt förslag och det går ut på att man lägger en avgift på samtliga bassänger.
Det här upprör handikapporganisationerna som under åren har fått ta över mer och mer av sjukvårdens rehabilitering.
Förslaget är just nu ute på remiss och handikapporganisationerna fortsätter att driva det som de tycker är självklartatt det skall vara avgiftsfritt i alla kommunens rehab-bassänger.
Siv Björkqvist berättar hur man en gång kämpade för att Kilåkern-bassängen skulle bli avgiftsfri då Korpen var avgiftsfri och till slut lyckades man få politikerna att lyssna. Kilåkern blev avgiftsfri. Nu går utvecklingen alltså bakåt med det nya förslaget.
Vi kommer inte att ha råd att gå på vattengymnastik och om vi inte går dit så blir vi sämre och kommer att belasta sjukvården mycket mera. Följden blir mycket mera lidande och dyra kostnader för vården, säger Siv Björkqvist.
I dag betalar medlemmarna kostnaderna för gymnastikledaren och flertalet betalar resan till vattengymnastiken. Redan nu är reumatikerna tvungna att ha ledarlöst bad en gång varje vecka på grund av att man inte har råd.
Får sköta rehab
Bo Björkqvist, ordförande i Strokeföreningen på Gotland, berättar att all rehabilitering inom vården numera är borttagen. Den drabbade kastas ut i samhället och sedan är det handikapporganisationerna som ska ta hand om dem och rehabilitera dem.
Siv Björkqvist berättar att det gjordes en utredning härom året när det gäller kostnader till högkostnadsskyddet och kostnader för behandlingar som en reumatiker måste betala. I utredningen kom man fram till att en reumatiker går back 2000 kronor varje månad.
Många av oss lever på den äkta hälften och det är vi tvungna till, säger Siv Björkqvist.
Bo Björkqvist Berättar om sina erfarenheter under den gångna hösten då Korpen-bassängen var stängd på grund av reparation. Det blev ingen vattengymnastik och medlemmarna blev allt sämre.
Reumatikerna provade andra bassänger som till exempel Roma men vattnet där är för kallt med följden att medlemmarna blev dåliga.
När Korpen-bassängen var i funktion igen var det många som mådde rejält dåligt och Siv Björkqvist påpekar:
Under ett uppehåll stelnar leder och de måste brytas upp men man kommer aldrig tillbaks till den nivå man var när man slutade. Har vi inte råd med vattengymnastik kommer säkert många av oss att hamna i rullstol med personligt lidande till följd.
Bo Björkqvist berättar om nya medlemmar i strokeföreningen som börjar gå på vattengymnastiken:
Först vågar de inte släppa räcket vid bassängkanten men efter några gånger blir de modigare och säkrare och vågar släppa. Det är ett tecken på att vattengymnastiken verkligen gör nytta.
Själv har han gått igenom en höftledsoperation och han vet att han inte skulle ha kommit igen så snabbt som han har gjort om han inte hade haft tillgång till vattengymnastiken.
Vattengymnastikledare
Elisabeth Johansson, sjukgymnast och vattengymnastikledare, säger så här:
Jag hoppas verkligen inte att det blir avgifter! Det är ingen smart idé!
Den upprätthållande behandling som vården hade för de som har kroniskt handikapp av något slag finns det ingenting kvar av idag. Knappt akut heller. Alla insatser får göras av patientföreningarna.
Blir det avgifter kommer det att belasta vården på sikt. Den träning och den sociala verksamhet som de här bassängerna för med sig går knappt att värdera i pengar!
Elisabeth Johansson påpekar också att landgymnastik knappast är något alternativ eftersom avlastningen i vattnet är så viktig för de här människorna. Genom avlastningen i vattnet har de en möjlighet att få upp pulsen och kunna använda hela kroppen.
Det är i så fall bättre att friskvårdsgrupper som utnyttjar bassängernaidrottskorpen och andrafår betala eftersom de är yrkesverksamma människor.
Avgifter skulle slå hårt mot föreningarna, absolut! säger Elisabeth Johansson.
Rehabilitering. Medlemmar tillhörande Reumatikerdistriktet i
Kilåkerns bassäng i Slite.Arkivfoto: ROLF JÖNSSON
Blir rädda. Ordförandena i Reumatikerdistriktet respektive StrokeföreningenSiv Björkqvist och Bo Björkqvistgår igenom alla kommunala papper som handlar om avgifter på rehab-bassänger.
Ju mer de skriver desto räddare blir man, konstaterar Siv Björkqvist.Foto: ULF GLIMFALK