Uppgifterna i maj om Köpenhamns utsläpp av orenat avloppsvatten i Öresund chockade svenska miljömyndigheter: 35 miljoner kubikmeter under en femårsperiod, 25 gånger så mycket som från de svenska städerna vid sundet. Skandalen väckte frågor om hur det ser ut på andra ställen.
Bengt-Olof Grahn, miljösamordnare på Region Gotlands va-avdelning har tagit fram uppgifter över regionens reningsverk från de senaste åren. Med fokus på vilka mängder som bräddat, det vill säga gått ut i Östersjön orenat, eller otillräckligt renat. Bräddning uppstår oftast när det regnat mycket. Alla reningsverk får in större eller mindre mängder ovidkommande vatten (mestadels dagvatten). Det medför onödiga processkostnader och bidrar till att det bräddar. Men bräddning kan också bero på elavbrott, eller andra tekniska störningar.
– Det är ett nationellt och ett globalt problem, men på Gotland har vi generellt sett bra koll på reningen. Vi följer alla riktlinjer och håller gränsvärdena, säger Bengt-Olof Grahn.
Tillstånden enligt miljöbalken bygger på årsmedelvärden. Trots en generellt bra situation händer det att både synliga och osynliga föroreningar kommer ut i havet.
Regionen äger och driver 17 reningsverk, plus ett antal dammar med mindre reningsverk. Bengt-Olof Grahn relaterar utsläppens storlek till den totala mängden processat vatten. Under 2019 släpptes totalt 34,7 ton BOD ut, organiskt material som förbrukar syre. Med ett inflöde till verken på nära 7 miljoner kubikmeter vatten innebar det att BOD till 97,4 procent reducerades. För fosfor var reduceringsgraden 96,7 procent. Visby och Klintehamn har kväverening, men inte de mindre verken – där är det inte ett myndighetskrav. Kvävet reducerades totalt med 64,4 procent.
Bengt-Olof Grahn har nuvarande tjänst sedan ett år, men har lång erfarenhet av arbete med miljöfrågor inom regionen. Han tycker det pågår mycket framåtsyftande arbete på teknikförvaltningen med vatten och avlopp. Men visst finns problem. Några verk sticker ut i sammanställningen över utsläppen för åren 2016-2019, mest Burgsvik.
– Men det verket ligger i malpåse. Byggnaden är nu pumpstation, avloppsvattnet leds till och behandlas i Klintehamn, säger Bengt-Olof Grahn.
Reningsverket i Katthammarsvik är utdömt av regionens miljö- och byggnämnd. Planer har funnits på ett nytt verk, för ett år sedan kostnadsberäknat till 21 miljoner kronor.
– Så blev det inte, konstaterar va-chefen Susanne Bjergegaard Pettersson.
Skälet är dels ekonomiskt, dels att man vill få andrum för en grundlig utredning av behovet för andra delar av sydöstra Gotland, utöver Katthammarsvik även Ljugarn, Hemse, Stånga, Garda, Lye, När och Ronehamn. Nu ska i stället Katthammarsvik byggas ut med ett nytt steg till en kostnad av 3,8 miljoner kronor. Kapaciteten utökas från 700 till 1 000 personekvivalenter. Tekniska nämnden fattade beslut om upphandling vid sitt sammanträde i juni. Vinnande anbud kom från Nybergs Entreprenad som ska påbörja arbetet efter sommaren.
I Fårösund har arbete med förbättringar påbörjats.
– Det är högt prioriterat, kommenterar Bengt-Olof Grahn.
Där handlar det om en utbyggnad till en kapacitet av över 4 000 personekvivalenter, vilket kräver tillståndsprövning. Upp till 2 000 räcker det med en anmälan om förändringar. Också för Ljugarn pågår arbete med ett nytt tillstånd då kapaciteten ska höjas.