Ser man på betygen som delades ut till de gotländska niondeklassarna under den hösttermin som avslutades strax före jul förra året så kan man konstatera att skillnaderna mellan de olika skolorna är stor. Allra högst upp på listan, med ett totalt genomsnittligt meritvärde på 254, hamnar Atheneskolan.
Skolan har de senaste åren legat stadigt på höga meritvärden med gotländska mått mätt, något som enligt rektorn Kristin Nilsson beror på det arbetssätt som skolan har.
– Det finns många olika faktorer som gör att genomsnittsbetyget är högt jämfört med andra skolor på Gotland, men det är ingen slump. I grunden handlar det om ett systematiskt arbetssätt som vi haft de senaste åren där vi hela tiden pratar om att eleverna ska nå optimal nivå istället för att fokusera på att nå godkänd nivå, säger hon.
Kristin Nilsson berättar att Atheneskolan på olika sätt kan erbjuda sina elever mer undervisningstid än många andra skolor på Gotland.
– Vi erbjuder undervisning även på loven, och det är något som vi sett blivit mer och mer populärt bland eleverna. Varje lov har vi lovskola minst tre dagar, och även på studiedagar är våra lokaler öppna och det finns personal på plats.
När man pratar om friskolor och betyg så nämns ofta ord som "betygsinflation" och "glädjebetyg". Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har bland annat skrivit en rapport på ämnet som visar att friskolor systematiskt sätter högre betyg än offentliga, vilket han bevisat genom att jämföra elevernas betyg med deras resultat på nationella prov. Kristin Nilsson är dock trygg med att några glädjebetyg inte delas ut på Atheneskolan.
– Jag vet att det finns en farhåga nationellt att friskolor höjer sina betyg, men tittar man på våra resultat på de nationella proven och jämför dem med betygen så stämmer de väldigt väl överens. Så det är inte min upplevelse att våra betyg korrelerar med nationella proven, det är fakta, säger hon, och fortsätter:
– Det här är dessutom något vi följer upp varje år, så jag känner mig helt trygg i att våra elever får de betyg de förtjänar.
En annan fördom om Atheneskolan som Kristin Nilsson ibland möter är att man har höga betyg på grund av att det bara är "bra" elever som går på skolan.
– Det stämmer inte. Vi har också elever som fått F i betyg, och vi har också elever som har extra stora behov av stöd. Allt handlar om bemötande och vad man har för förhållningssätt och förväntningar på de eleverna.
I den andra änden av betygsskalan finns Klinteskolan, där niondeklassarna hade ett genomsnittligt meritvärde på 195 förra terminen, vilket är lägst av de gotländska högstadieskolorna. Regionens grundskolechef Torsten Flemming, som även är tillträdande utbildningsdirektör, menar dock att man behöver väga in det så kallade Salsavärdet när man kollar på olika skolors betygssnitt.
– Salsavärdet bygger på ett förväntat resultat utifrån socioekonomiska faktorer, så som föräldrars studiebakgrind, andel nyanlända elever och andel pojkar. Tittar man på dessa faktorer så är Klinteskolan den skola på Gotland som lyckas bäst jämfört med Salsa, säger han, men lägger även till:
– Det betyder inte att man kan vara nöjd med att en så liten andel är behöriga till gymnasiet, och skolan arbetar med sin plan för ökad måluppfyllelse.