Här blir plats att mötas

Våra ciceroner, beställarens byggledare Roine Ivarsson och byggaren Skanskas platschef Thomas Olsson, kan berätta var det skall läggas körsbärsgolv och var det skall sättas på lönnfanér och var taket skall förses med kopparplåt och det är uppgifter som gör det lättare att frammana bilden av en färdig kongresshall.

Hjärtat
Det kan väl inte vara fel att utnämna själva kongresshallen till byggets hjärta. Här får man nu ett begrepp om storeleken och dispositionen. Här finns en stor hall, som skall ge plats för 560 sittande. Bakom denna finns två "kuber" med möjlighet att ta in 2 x 276 sittande om kuberna ansluts direkt till stora hallen. Inalles kan alltså nästan 1000 personer delta i samma aktivitet, men möjlighet finns också att avskärma och använda de två kuberna var för sig. Man kan således ha tre olika hallaktiviteter i gång samtidigt.
Kuberna är försedda med mobila gradänger, som ihopskjutna inte kräver med än 1,5 meter av utrymmet. Här går också att använda utrymmet som rum med platt golv, eller ta fram så många sittplatser som behövs.

Stolar i Slovenien
Ännu kan man inte slå sig ner i en kongresshallsstol och testa eftersom stolarna är under tillverkning i Slovenien. Men i betonggolvet finns ett rejält hål, som markering för platsen för varje stol.
I från en underliggande kammare skall luften tryckas upp i stolsbenen till salongen, som därmed skall få in sitt behov av friskluft.
Det är inte allt som nu i verkligheten ser ut som det var tänkt från början. Scenen i kongresshallen är ett sådant exempel. Den breda smala scen som fanns i början har nu utökats till en rejäl plats med ordentligt djup och just nu pågår upphandling av en basteknik som skall ge möjligheter till diverse aktiviteter utöver sedvanliga kongressdito. Det handlar om teater och musikevenemang av olika slag.
Att saker och ting ändrats under byggets planering och gång möjliggörs av den modell man tillämpar, det vill säga att man har ett riktpris att sträva mot men att det är fullt tillåtet att göra modifieringar av ursprungliga planer.
- Vi för hela tiden diskussioner och det medför att en del saker blir dyrare än beräknat men också att en del saker bli billigare, säger Roine Ivarsson.

Tvåvåningskök
En sak om definitivt blivit dyrare under resans gång är köket, som nu byggs i två våningar. Detta var ett starkt önskemål från de blivande entreprenörerna, som har ett intresse av att driva en restaurangverksamhet som inte bara vänder sig till kongressdeltagare utan också till vanliga restauranggäster.
Bankettsalen, som ligger åt havet till, kommer att erbjuda en magnifik havsutsikt med en vägg helt i glas. Ännu så länge är byggbodar i blickfånget, men det gamla kallbadhuset är borta och det nya kommer att ligga något längre söderut och därmed inte skymma utsikten.
På det nedre planet under bankettsalen blir det en utställningshall med rejäla utrymmen och även här blir det havsutsikt. Erfarenheten säger att en sådan här hall är mycket attraktiv för utställare och som ett mått på möjligheterna kan konstateras att det skulle gå bra att rulla in en bil exempelvis.

Ingen bra konjunktur
Vid en rundvandring kan man få intrycket att det inte är så många som jobbar på hallens tillblivelse, men det är en felsyn. Just nu är ett 60-tal personer i arbete, men de är som sagt utspridda på alla fyra planen och över stora ytor. Skanska-chefen Thomas Olsson kan också intyga att det jobbas från 06.30 till kl 20 på vardagar och att även vissa helger går åt och att siktet är inställt på att klara tidplanen, som säger att bygget skall vara färdigt den sista april. Efter invigningen är det sedan dags för premiärkonferensen den 19 april.
Roine Ivarsson och Thomas Olsson tycker att byggprocessen för detta ovanligt komplicerade bygge flyter på bra. En av svårigheterna de har att brottas med är att det faktiskt inte är någon bra byggkonjunktur just nu. Den byggboom som råder gör att det är svårt att få fram material i tid och att det blir dyrare än beräknat. Riktpriset för kongresshallsbygget har ändrats från ursprungliga 120 miljoner till 133 och nu räknar man väl inte med några större avvikelse från detta.
Ungefär hälften av kostnaden betalas av olika bidrag. Ivarsson och Olsson tycker att Gotlands kommun gör ett klipp.
- De bygger med 50 procents rabatt, säger de.