Här får eleven agera ridlärare

Cecilia Sjödoff och Ellen Norrby ser ut över manegen där lektionen just har börjat. I dag sitter de på läktaren där de har bra utsikt över lokalen där deras kurskamrat Kim Bohman undervisar ryttarna hur de ska förbereda en så kallad framdelsvändning. Det är en för hästen lösgörande och avslappnande rörelse och för ryttaren en utmärkt koordinationsövning.
Men det är inte rörelsen i sig som är syftet med lektionen, utan att Kim ska lära sig att undervisa elever.
Egna hästar
Varje kurskamrat, som alla har sina egna hästar med sig till Sindarve, får genomföra tre lektioner var i hopp, dressyr och teori. Deras insatser betygsätts av läraren Barbro Fristedt som har haft ridledarkurser runt om i landet i närmare trettio år. Det här är en både entusiastisk och jämn grupp, konstaterar hon.
Även Cecilia och Ellen iakttar övningen och sitter med protokoll för att kunna ge kritik och synpunkter på hur de tycker att kurskamraten har klarat av lektionen. De är positiva.
Hon har bra röst, det är jätteviktigt, förklarar Cecilia.
Och tydlig, tillägger Ellen.
Hon står rätt placerad så att ryttarna ser och hör, fortsätter Cecilia.
Hon ser inte eleverna som en grupp, utan alla får personlig hjälp, säger Ellen.
På läktaren är stämningen avspänd. Desto mer nervöst är det att hålla egna lektioner inför kursledarens bedömande blick, berättar Cecilia och Ellen som båda är nöjda med de lektioner som de själva har haft.
Första lektionen
Vissa har aldrig hållit en lektion tidigare, det är nervöst. De som rider ska ju tycka att det ger något, säger Cecilia.
Nivån får man välja själv. De flesta väljer att lägga sig på den nivå där kurskamraterna befinner sig, men man kan också säga till eleverna att de ska agera som om de vore nybörjare.
Det handlar om att lära sig pedagogik och säkerhet.
Säkerheten är väldigt viktig, till exempel att som lärare kunna se till att hästarna inte går på varandra, förklarar Ellen.
Som att spela trummor
Att rida är lite som att spela trummor. Man måste kunna göra en sak med ena handen och en annan med den andra handen. Och så samma sak med fötterna, säger Cecilia.
Hon och Ellen, som båda tillhör Hoburgs ridklubb, är nöjda med kursen. Den har bidragit med många användbara tips. Efter de här veckorna kommer de att känna sig säkrare på sig själva i sina roller som ridlärare, vilket båda har viss erfarenhet av.
Men det är också en tuff kurs, säger Ellen och syftar på att det är mycket som ska hinnas med under den relativt korta perioden.
Examen avläggs på fredag då varje elev kommer att få utföra ett enklare dressyrprogram inför en domare.