Här får hotade arter en chans
Unika växtarter, som hotas efter bland annat utdikning av gamla källmyrar, ges en möjlighet att överleva och återta sin plats. Det är länsstyrelsen på ön som nu arbetar med att återställa en del av myrarna, eller rikkärren. I går var turen kommen till en liten källmyr i skogen nära Rute kyrka.
TORRT. Utdikningen har gjort området torrt. Sly och höga gräs tar över och den gamla våtmarken riskerar växa igen om ingenting görs, säger Britta Johansson, biolog vid länsstyrelsen.
Foto: Petra Jonsson
Hela dagen jobbade han med att lägga igen ungefär 200 meter diken på myren.
Roligt att återställa
- Det är roligt att bidra till att återställa naturen som omväxling till att gräva husgrunder och dränering, tycker han.
Han arbetade under ledning av Britta Johansson, biolog och handläggare för länsstyrelsens åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr som dessa källmyrar.
Unika arter
- Genom att restaurera myren hoppas vi att de unika arter som nu står och stampar och tynar bort i de fortfarande fuktiga dikena på det torrlagda området ska få bättre förhållanden och kunna breda ut sig igen. Dessa växter är beroende av det kalkrika vattnet för sin överlevnad. De klarar en hård livsmiljö, men när det blir för torrt konkurreras de ut av höga gräs, sly och annat, förklarar hon.
Höga naturvärden
Under 2007 gjordes en inventering av rikkärren på Gotland och en prioriteringslista med ungefär 20 källmyrar togs fram. Det är myrar med höga naturvärden och många hotade arter.
Nu har arbetet inletts på sex av dessa. På vissa håll handlar det om att stängsla in och använda betande djur för att rädda de arter som hotas. På andra handlar det om att lägga igen diken och återställa hydrologin till den ursprungliga.
Våtmarken restaureras
Den lilla källmyren i skogen nära Rute kyrka ingår i ett område som ägs av Visby stift.
1994 infördes ett markavvattningsförbud i så gott som hela södra Sverige, men kyrkan fick tillstånd och dispens från länsstyrelsen för att dika ut källmyren på norra Gotland. Syftet var att plantera träd.
Skogsplantorna tog sig inte och nu har länsstyrelsen fått markägarens tillstånd att restaurera den gamla våtmarken.
Förberett ett år
- Det känns jättekul! Jag har jobbat ungefär ett år med att förbereda och diskutera vilken som är den bästa lösningen. Vi beslutade att lägga igen dikena och hoppas det gör att marken får en högre och jämnare grundvattennivå. Och att det ska ge axag, sen ängsgentiana, brun ögontröst och andra arter förutsättningar att åter trivas och breda ut sig, säger Britta Johansson.
Hon har satt ned några rör med mätutrustning för att kunna följa vattennivåerna i marken och hur de förändras de kommande åren.
- Det ska bli väldigt intressant att studera hur floran förändras framöver, tycker Britta Johansson.
Gotlands källmyrar är unika i ett nationellt perspektiv. De anses utgöra reliktmiljöer från en tid med ett annat klimat, när det var betydligt kallare.
Med källmyrar menas våtmarker i skogsmark där växtligheten påverkas av kalkrikt källvatten.
Den källmyrsinventering som gjordes 2007 visade att det finns drygt 500 hektar källmyrar med höga naturvärden. Större delen är inte produktiv skogsmark.
I år har arbetet inletts med att restaurera skadade källmyrar och andra våtmarker.
Källa: Länsstyrelsen
Med källmyrar menas våtmarker i skogsmark där växtligheten påverkas av kalkrikt källvatten.
Den källmyrsinventering som gjordes 2007 visade att det finns drygt 500 hektar källmyrar med höga naturvärden. Större delen är inte produktiv skogsmark.
I år har arbetet inletts med att restaurera skadade källmyrar och andra våtmarker.
Källa: Länsstyrelsen
Så jobbar vi med nyheter