"Förut var det mest företag som kom hit, nu märker vi att fler och fler privatpersoner hittar hit", säger Tara Andersson.
– Man hör ju om varsel på olika ställen, men vi ska faktiskt anställa fler nu. Sju anställda räcker inte riktigt med ett sånt här tryck, säger Tara Andersson, vd för Visby återvinning, som inte ska blandas ihop med den kommunala återvinningscentralen i Visby.
Hit kan både företag och privatpersoner åka för att lämna in allt från fälgar, armering och harvar till bilbatterier och katalysatorer i utbyte mot en slant.
Under det senaste året har Tara Andersson och de andra på "gården" – som hon kallar anläggningen – upplevt att kunderna kommit i en allt stridare ström.
Oscar Nowak lyfter skrot.
– Det började egentligen förra året när skrotpriserna steg till nästan fyra kronor kilot. Förut har det legat runt 1-2 kronor, så det var historiskt högt. Folk vallfärdade verkligen hit då. Vi hade personer som kom in och skrotade fullt fungerande maskiner bara för att de fick så bra betalt för det, säger Tara Andersson.
Skrot- och metallpriserna har visserligen sjunkit sedan dess, men de befinner sig alltjämt på höga nivåer. Men det är förmodligen inte hela förklaringen till den senaste tidens tillväxt, som av medierapporteringen att döma tycks vara utbredd i branschen.
Det senaste året har skrotberget växt på Visby Återvinning. De historiskt höga skrot- och metallpriserna är en del av förklaringen, det kärva ekonomiska läget kan vara en annan.
– Förr i tiden var det mest företag inom bygg, elektronik och sånt som kom hit för att sälja saker. Nu märker vi att fler och fler privatpersoner hittar hit, säger Tara Andersson.
Kan det ekonomiska läget spela in där? Att de med ansträngd privatekonomi ser sig om efter nya sätt att få in pengar och att varje krona räknas.
– Så är det förmodligen. När vi började annonsera mot privatpersoner märkte vi hur folk kunde komma in med ganska små mängder. Vi hade till exempel en kvinna här som hade fått nys om att vi köper metall och skrot. En kopparkastrull, det var vad hon hade med sig. Det är väl ganska talande.
Visby Återvinning, skrot, mässing
Världsläget gör sig också påmint på försäljningssidan. Visby återvinning säljer bland annat gas- och gasolflaskor, och även där pekar kurvan brant uppåt.
– På sommaren när det är som flest personer på Gotland brukar vi i snitt sälja 100 flaskor om dagen. Nu i vinter är vi uppe i 60 om dagen. Det är helt otroligt mycket för att vara så här års och långt mer än det varit tidigare. Rimligtvis hänger det ihop med de höga elpriserna och situationen ute i världen, säger Tara Andersson.
De senaste 18 månaderna verkar te sig smått surrealistiska för henne. Då Tara Andersson klev på vd-tjänsten för ett och ett halvt år sedan var hon frisör och helt oprövad i skrotbranschen.
– När jag fick jobberbjudandet från Daniel (Lantz, en av delägarna i den koncern som Visby återvinning tillhör) förstod jag inte hur han tänkte. "Jag har en sax i min hand, visst, men skrot?!?" Det var därför jag var intressant, tyckte han, ha ha.
Tara Andersson gick från att vara frisör till skrot-vd.
Slut på den personliga parentesen, åter till skrotet.
Vad får ni in mest av?
– Det vanligaste är att man kommer in med en vagn eller ett släp blandskrot. Sen är det en hel del batterier, fälgar, mässing och koppar. Sånt som folk ganska lätt kan sortera ur själv helt enkelt, säger Tara Andersson.
Finns det något värdefullt som folk kan ha hemma utan att inse det?
– Hmm ...
– Jag vet inte vad jag vågar säga. Risken med den här publiciteten är att vi får in trädgårdsmöbler och annat som är svårt att sortera för oss. Men vi tar emot allt i metallform, bara det inte för mycket trä eller plast i föremålen.