Här hamnar vårt papper
Papperet som skickas från Gotland för återvinning innehåller för mycket skräp.Därför får kommunen sämre betalt från pappersbruken, och hanteringen går minus med flera miljoner. (GT)
PAPPER FRÅN NORR. Sven Jacobsson (till vänster) är tillbaka från en runda på norra Gotland. Pappersbilens last töms för grovgallring i en maskin där det mesta av wellpappen skiljs ur. Resten måste sorteras för hand.
Foto: Tommy Söderlund
Här, i centralen för återvunnet papper, arbetar Mattias Gräsman och Per-Åke Linde.
-Vi hinner inte sortera allt på rätt sätt, berättar Per-Åke Linde.
I förra veckan redovisade tekniska nämnden att hanteringen av insamlat papper hittills i år gått back med 2,5 miljoner kronor.
Extra skift har provats
Till centralen kommer papper som samlats in från hela ön. Tidningar, förpackningar och wellpapp sorteras i tre högar, pressas till balar på ett halvt ton och skickas till olika pappersbruk på fastlandet.
För ett par år sedan skärptes kraven för hur stor andel av papperet som får vara felsorterat. Tidigare godkändes en felmarginal på mellan fem och åtta procent, nu tillåts knappt två procent.
-Ingen pappersleverantör klarar den renheten så vi får avdrag, berättar Sivert Persson, tillförordnad renhållningsingenjör vid tekniska förvaltningen.
Kommunen har prövat att låta personalen arbeta extra skift och att skicka papperet för sortering hos ett företag i Älvsjö. Men oavsett metoden är det närmast omöjligt att få det så rent som reglerna kräver, säger Sivert Persson.
Han hävdar med bestämdhet att gotlänningarna är duktiga och ambitiösa på att lämna in sitt papper. Problemet att allt är tillåtet att lämna i samma kärl-att tidningar, förpackningar och wellpapp är blandat när det kommer till Skarphäll.
Skälet är bland annat att kommunen i stort sett saknar bilar att hämta papper i två fraktioner, förpackningar för sig och tidningar för sig.
-Om inte kommunen klarar att investera får kanske privata företag ta över. Det här är något för politikerna att fundera över, säger Sivert Persson.
Sprutor och pizzabitar
Mattias Gräsman och Per-Åke Linde är inte lika övertygade om gotlänningarnas förmåga att sortera rätt.
Varje dag rensar de ut en eller ett par kubikmeter avfall som absolut inte har i pappersreturen att göra.
Frigolit, plast, stenar, elektronikutrustning, blomjord.
-Tapetrullar är ganska vanligt liksom kläder, berättar de.
De har till och med varit tvungna att ta hand om döda katter och hundar.
-När det finns glas med, då är det inte roligt. Och så hittar vi mycket sprutor, berättar Mattias Gräsman.
Pizzakartonger där pizzabitar ligger kvar, lådvin där innerpåsen inte tagits ur. Men vanligast är att människor kastar inplastade reklamutskick direkt i returen-utan att ta bort plasten.
Fungerande radio
Det betyder att Mattias Gräsman och Per-Åke Linde måste göra det för hand. Och tiden det tar hade de egentligen behövt lägga på underhåll av sorteringsbanden.
Deras arbetsplats är dekorerad med udda fynd som kommit in med hushållens returkassar.
Kramdjur, flera meter långa reklambanderoller för alkoholhaltiga drycker-och en fullt fungerande radioapparat.
För ett ton tidningar får Gotlands kommun 500 kronor från pappersbruken, för ett ton förpackningar 1100 kronor medan samma vikt wellpapp betingar ett värde på knappt 400 kronor.
Varje månad körs ungefär 500 ton tidningspapper från ön.
Källa: Tekniska förvaltningen
Varje månad körs ungefär 500 ton tidningspapper från ön.
Källa: Tekniska förvaltningen
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!