?Här har vi krig varenda dag?

Man kan tycka att det är lite futtigt att tillsätta en krisgrupp för räddningstjänsten på grund av ett befarat underskott i år på 3, 7 miljoner. Räddningstjänstens verksamhet handlar om att förebygga olyckor och rädda folk ur nödsituationer när sådana uppstår.
??Jag tror inte politikerna riktigt har förstått vad det är vi sysslar med, säger Jan Bejrum. Jag tycker jag har varit tydlig när det gäller att informera, men uppenbarligen inte tillräckligt.

Analyserad förvaltning
Räddningstjänsten är en av kommunens minsta förvaltningar. Men den har ett livsviktigt uppdrag. Den har en budget på runt 55 miljoner kronor, vilket är en bråkdel av kommunens totala kostnader.
??Ändå tror jag att jag vågar påstå att vi är den mest genomlysta och mest genomanalyserade förvaltningen i hela kommunen, säger Jan Bejrum. Jag tycker inte det borde råda några tveksamheter om vilket vårt uppdrag är och vad det kostar.
1992 försvann den dåvarande räddningsnämnden och räddningstjänsten sorterar sedan dess direkt under kommunstyrelsen. Jan Bejrum tror att en del av problemet ligger där, att avståndet mellan den dagliga verksamheten och de politiker som formulerar uppdraget är för stort.
??När vi pratar om årets underskott så skall man veta att alla var medvetna om att vi gick in i 2004 med ett släpande underskott på 1, 6 miljoner från året innan, säger Jan Bejrum.

Genomgripande förändringar
Han pekar också på att det funnits en bristande förståelse för verksamheten och dess kostnader. Det rör bland annat en konsultrapport från 2000 där det fastslås att verksamheten så som den ser ut omöjligt kan bedrivas med de pengar som budgeterats.
??Utredningen förslog genomgripande förändringar, men fullmäktige beslutade att utredningen inte föranleder några åtgärder och att inga nya pengar tillförs, minns Jan Bejrum.
Han nämner också den räddningsplan som antogs 1997.
??I samband med att den antogs vara alla medvetna om att vi inte hade ekonomiska medel att klara dess innehåll.
??Vi är väldigt väl utredda och analyserade, fortsätter han. Vi har genomgått kraftiga besparingar. 20 man i beredskap har försvunnit. Men det finns en smärtgräns för professionen. Det finns en gräns där förvaltningsledningen inte längre kan ta ansvar för befolkningens säkerhet och trygghet.
Jan Bejrum ser en fara i att personalen under senare år nästan inte haft någon som helst möjlighet till vidareutbildning. Han ser också en fara i att man har små möjligheter att uppgradera utrustningen.
??Vi är en liten organisation och då är det viktigt att man ligger långt fram både vad gäller ny teknik och nytt kunnande, säger han. Hela organisationen har fått stå tillbaka vad gäller vidareutbildning i år. Vi har en investeringsbudget på två miljoner. För dessa pengar skall vi klara att köpa en ny ambulans varje år (1, 2 miljoner) samt att underhålla den stundtals mycket ålderstigna utrustning vi har. Vissa av våra brandfordon är mellan 25 och 30 gamla. Tekniken blir föråldrad loch tillförlitligheten minskar.

Politisk diskussion
Samtidigt ställs det hela tiden ökade krav både på teknik och kompetens. Jan Bejrum tar ambulanssjukvården som exempel.
??Vi ger mediciner i hemmet idag, dyra mediciner och vi ger dyra behandlingar på plats. Det är kostnader som vi får ta. Samtidigt inträffar allt oftare svåra olyckor där det krävs av oss att vi skall kunna agera snabbt, korrekt och effektivt. Det händer så mycket i vardagen som inte kan förutses i någon räddningsplan. Och det kostar.
Vad som krävs, anser Bejrum, är en politisk diskussion om hur räddningstjänstens organisation skall se ut.
??Vad anser politikerna är en skälig nivå för att uppfylla de krav på säkerhet och trygghet som invånarna kan kräva? undrar han. Att den diskussionen hittills har haltat tror jag hänger samman med att jag som förvaltningschef inte har lyckats förmedla vad vi inom räddningstjänsten anser vara en miniminivå. Jag hoppas vi skall kunna räta ut de frågetecknen i krisgruppen.
För nästa år åläggs räddningstjänsten att ånyo spara pengar, två miljoner denna gång. Men Jan Bejrum hyser gott hopp om att man skall klara budgeten.

Slå in öppna dörrar
??Det pågår en del stora förändringar, säger han. Vi skall teckna nytt avtal med SOS Alarm som jag tror kommer spara en del pengar. Vi håller på med en upphandling av den luftburna ambulanssjukvården som kan ge ytterligare pengar i kassan. Slutligen skall det ske en upphandling av ambulanssjukvården. Vad det kan ge vet jag inte, men det kan bli så att ambulanssjukvården läggs ut på entreprenad om det visar sig vara billigare.
Egentligen tycker Jan Bejrum att krisgruppens arbete är lite av att slå in öppna dörrar.
??En analys där vi redovisade orsakerna bakom underskotten presenterades redan 2003, säger han. En orsak är att våra lönekostnader har ökat mer än vi har fått kompensation för. På så sätt byggs underskottet hela tiden på. Och det är ganska symptomatiskt för hela vår verksamhet. Vi har en viss kostnad, men vi får inte pengar nog för att täcka denna.