Här kan Gotland lära sig mycket
Söderhamn och Sundsvall: Två kommuner som avfolkats, mist massor av arbetstillfällen och blivit föremål för statliga utlokaliseringar. Två kommuner som därifrån lyckades vända läget, skapa ännu fler arbetstillfällen och öka inflyttningen!
Det mötte kraftigt motstånd från många medarbetare i storstaden. Sundsvalls kommun gjorde dock flera marknadsföringsbesök i Stockholm. Man lockade med exempelvis vacker natur, förtur i bostadskön, dagisplats, fina tomter för husbyggen och i viss mån jobb åt medföljande respektive.
Ett hundratal stockholmsfamiljer flyttade med.
- De nya jobben förändrade Sundsvall. Vi hade inte varit den expansiva kommun vi är i dag om historien sett annorlunda ut, säger kommunalrådet Christer Berglund i ett pressmeddelande där kommunen delar med sig av sina erfarenheter.
Alla statliga verk är kvar och har växt. Göran Ossung, dåvarande byråchef för RFV, flyttade efter stor tvekan med. I dag är han pensionär - och kvar i Sundsvall.
Utlokaliseringen av RFV blev ett lyft, säger han.
- Vi förändrade hela vårt sätt att arbeta. I Sundsvall fanns god tillgång på kompetent arbetskraft som snabbt blev kvalificerade medarbetare.
Söderhamns nya anda
I kustkommunen Söderhamn, med 27 000 invånare, sysselsatte F 15, Hälsinge Flygflottilj som mest 1 500 personer. År 1997 lades F 15 ner.
Historien känns igen. Regeringen tillsatte en särskild utredare (Lars Jeding) och beslöt om flytt från Stockholm för delar av Patent- och registreringsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, Premiepensionsmyndigheten, Pensionsverket, Riksförsäkringsverket, Jordbruksverket, Riksskatteverket och svenska EU-programkontoret.
Det gav 350 jobb. Under en period till och med 450, eftersom vissa verk växte.
- Väldigt få anställda flyttade med från Stockholm. Det var på ont och gott. Desto fler arbetslösa söderhamnare fick jobb, vilket ju var avsikten.
Det säger Kenth Pudas, s, som då var kommunalråd och varje månad träffade cheferna för de statliga enheterna och byggde goda relationer.
Dessutom sökte kommunen pengar till utbildning, för att stärka etableringarna.
- Vi fick sju miljoner kronor av staten. Dem växlade vi upp till 14 miljoner i ett EU-projekt.
Ytterligare tio miljoner satsades på en kampanj med devisen: "Den lilla staden - Den stora naturen - Den nya andan". Den spreds via helsidesannonser i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och på reklamtavlor i Stockholms tunnelbana.
Framför allt, menar informationschef Jan Bergenholtz, riktade sig dock kampanjen mot söderhamnarna själva:
- Vi ville stärka de egna attityderna, självkänslan. Det målet nådde vi. Däremot fick vi inte så många inflyttade som vi hade hoppats. Men inflyttningen ökade, liksom turismen, inpendlingen och handeln.
Flottiljområdet köptes av kommunen. I dag är det en företagspark med fler anställda än på F 15:s glansdagar.
Eniga politiker antog även en handlingsplan för utbildning och IT. CFL, Centrum för flexibelt lärande, blev en mycket omdebatterad men i efterhand lyckad investering i 100-miljonersklassen. Förhoppningen är att, om Hälsingland får en högskola, den ska förläggas dit.
Småföretagandet stimulerades också, genom "one stop shop": potentiella företagare behövde bara ha kontakt med en företagsrådgivare.
Pö om pö minskade pratet om "Döderhamn". Den nya andan bredde ut sig och arbetslösheten sjönk, till under fyra procent.
År 2001 började kommunens största privata arbetsgivare Emerson energy system, tidigare LM Ericsson, att trappa ner.
Nu är allt borta, totalt över 1 400 arbetstillfällen.
Återhämtning pågår, men långsamt. Arbetslösheten är uppe i åtta procent.
Trots det tycker Kenth Pudas att "den nya andan" lever kvar.
Bland annat har kommunen marknadsförts hårt inför lokaliseringen av en europeisk militär flygskola. För en vecka sedan utsåg regeringen Söderhamn till Sveriges kandidat. Det kan innebära upp till 1 000 arbetstillfällen på den gamla flygflottiljen.
Så jobbar vi med nyheter