Har kartlagt vad folk anser om en inglasning av S:t Nicolai ruin

Ainbusk singers live är härligt. Men när Ainbusks bastoner vandrar in i vardagsrummet en sommarkväll är musiken inte lika uppskattad. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har fått in klagomål om buller när det framförts förstärkt musik i Nicolai ruin och mätningar har visat att man i något fall har överskridit gränserna. Det här har påskyndat diskussionen om en plan för att på något sätt skapa ett slutet rum i den öppna ruinen.
Inglasad
I höstas lades det fram ett konkret förslag. En arkitektbyrå presenterade förslaget där Nicolai ruin delvis skulle glasas in. De stora fönstren bakom scenen skulle glasas och i motsatt ände av ruinen skulle man sätta upp en glasvägg som skärmar av mot koret, där taket är borta.
Hur ställer sig gotlänningar till att det ska anpassas till nutiden?
Miriam Ryding, Caroline Roos-Henriksson och Anné Klintbom, tre tredjeårs-studenter på högskolans humanistprogram, ville ta reda på den saken och hörde sig för om länsstyrelsen delade deras intresse. Det gjorde de, och därmed kunde de fördjupa sig i ämnet.

Levande intresse
Intresset för ruinerna är verkligen levande på Gotland. Det har slagit Anne Klintbom, Miriam Ryding och Caroline Roos-Henriksson när de har arbetat med enkäter och djupintervjuer. Här finns det åsikter och här finns en medvetenhet om problemen.
Många tycker att det är angeläget att göra något åt bullerstörningarna (som Barbara Hendrix skönsång faktiskt kan kallas om den hamnar på miljö- och hälsoskyddskontorets bord...).
Kulturen får inte vara mer högljudd än Magasin tre, självklart, säger en av de intervjuade.

All musik passar inte
Idén med glasning ses som en möjlighet, men det intervjuade understryker att det är ett villkor att ruinen inte förändras när man ser den utifrån. Och även om man satsar på Nicolai som konsertlokal så ska det även i framtiden finnas begränsningar för vilken musik som får framföras här inne.
Om de antikvariska myndigheterna ger sitt godkännande till en inglasning av delar av ruinen så kommer det att bli ett kostsamt projekt. "Inte en spänn från min plånbok", understryker en person, samtidigt som andra talar om vilka svårigheter som kan uppstå om man satsar på sponsring. Loggor och reklamskyltar anses inte höra hemma i den här miljön.
300 personer fick enkäten. Bara 13 procent svarade, men med djupintervjuer som komplement så tycker studenterna att de ändå har fått grepp om vartåt det blåser.