Här kommer budet att dansken är här - igen
De historiska kulisserna har stått i århundraden. Inramningen är densamma sedan mer än 20 år. Mer eller mindre. Men bakom kulisserna under Medeltidsveckans invigning fejas det och plockas in i det sista.
Det är söndag förmiddag.
Bilar med stora släp levererar varor bara för att så fort som möjligt köra undan och försvinna ur bilden. Doften av stenkolen i smedernas hässjor börjar sprida sig över området och färgglada frysboxar placeras diskret, men inom räckhåll under ståndens bordsskivor. Och de nödvändiga senap- och ketchupbehållarna maskeras bakom ett uppspänt linnetyg.
In i det sista
Det snickras och plockas in i det sista för att Medeltidsveckans kulisser ska bli så tidstrogna som en krass, och nödvändig, marknadsekonomi kan tillåta.
På Fiskarplan, det lilla området strax innanför Kruttornet, är det bara knappt 20 minuter kvar till den officiella invigningen av den 22:a veckan med medeltiden i fokus. Utanför porten börjar massorna samlas. Till skillnad från föregående år har man valt att inte placera ut någon scen, så folk kommer både närmare och kanske kan se spektaklet lite bättre.
Bortifrån Strandgatan sluter alltfler till. Besökare i nutidsenlig klädsel promenerar sida vid sida med medverkande i tidsenliga medeltidsdräkter.
Det börjar dra ihop sig. Halvfestligt, folkligt och på väg att bli fullsatt.
Hans Röd
Årets borgmästare Hans Röd, med ett vardagligt alias som kapellmästare Erling Lindvall från Väte, verkar uppspelt. Han ägnar sig åt någon form av peptalk med de annars så bistra bågskyttarna. Som kapellmästare är han känd för att sno ihop det mesta avista, utan noter, men bara minuterna före invigningen tummar han på manuset som han bär under armen.
Är han nervös, månne, borgmästare Röd?
Hans tyske borgmästarkollega Bengt Jerkland står sammanbiten och ser ut över de tillströmmande åskådarskarorna. Filar borgmästare Hans Cosfeldt kanske lite på sina repliker i sista stund?
PA-kompaniet gör en sista soundcheck med trumslagarna. Det funkar. Gycklargruppen PAX äntrar sin specialbyggda kärra. Herrar rådsmän står avslappnat och språkar i väntan på invigningen. Man pratar medeltida heraldik, men även väder och vind och konstaterar tacksamt att det är en sval invigningsdag. De annalkande regntunga skyarna bekymrar inte nämnvärt.
Stöter på patrull
Vd:n för landets största faktureringsföretag stöter dock på patrull när han ska parkera om sin bil. En spjutbeväpnad väktare hänvisar vd:n att köra iväg på Strandgatan i stället för att böka sig igenom den nu täta folkmassan utanför Kruttornet. Vänligt, men bestämt.
Prick klockan halv elva slår Skoboden upp sina dörrar. Har man söndagsöppet så har man. Aktiva medeltidare kan nog slita ut ett par sandaler på en vecka.
Där kommer före detta landshövdingskan Arvidsson i sin dräkt. Är hon inte väldigt lik lady Kluck i Walt Disneys Robin Hood-film? Hon ansluter sig till det församlade borgerskapet som sakta men säkert har börjat dra sig mot trapporna upp till Kruttornet. Snabbfärjan från Nynäshamn anlöper Visby hamn. Döden och gycklaren Pierre tar till orda.
Dansken är här för att plundra och våldta.
Klockan 10.34 på söndagsförmiddagen blir det år 1361.
Så jobbar vi med nyheter