Det säger den pensionerade bankdirektör som har säkerhetsmässiga erfarenheter på fastlandet efter att ha jobbat med flera kollegor som utsatts för rån. Mannen är numera bosatt på Gotland och vill av olika skäl vara anonym.
Han betonar att även om ett rån inte inneburit en fysisk skada för de inblandade så handlar det om en mental skada.
- Det är en sådan traumatisk upplevelse för dem som varit med. Jag kan tänka mig att det är en sorts dödsskräck.
Han fortsätter:
- Det är så fruktansvärt det som hänt så man måste vara väldigt försiktig med dem, de är så oerhört sköra dem som varit med om sådant här.
- Det ruggiga är att har man blivit hotad med en pistol så vet man ju inte om det är en atrapp eller inte och är det en atrapp så räknas inte rånet som grovt. Däremot polisen räknar alla vapnen som skarpa så de skjuter ju, de har ingen anledning att avakta....
Han berättar vidare om sina erfarenheter, att hans kollegor som utsatts för rån fick hjälp av en speciell debriefing-grupp och att det viktiga var för rånoffren att få prata med andra som varit med om liknande händelser. Med andra som förstår vad man varit med om.
- Jag tycker fruktansvärt synd om dem som varit med om det här. Jag har tack och lov själv aldrig varit med om ett rån men träffat så många kollegor som varit med om det så man får en emotionell bild av hur det kan vara.
- Den mentala skadan behöver ju inte bara gälla dem som fått en pistol riktad mot huvudet utan det kan ju vara andra som till exempel varit i butiken samtidigt. Det kan vara kunder som också kommer till skada. Det här är en sådan traumatisk upplevelse. Vi hade personal på kontoret som aldrig kom tillbaka till kundtjänst för de orkade inte längre sitta vid disk och ha den oron.