Här planeras ett nytt kalkbrott

I kväll hålls ett första informationsmöte i Korsbygården i Lärbro. Då ska företaget berätta om sina planer.
- Vi hoppas på stående ovationer, men ska jag vara realistisk så tror jag på en blandad kompott av reaktioner, säger Henrik Grind. Det brukar bli en del armbrytning när man vill anlägga nya kalkbrott.

Gränsar till naturreservat
På Gotland bryts varje år ungefär sju miljoner ton kalksten. Det är mer än vad som sammanlagt togs ut på Gotland under de första femtio åren på 1900-talet. Tre ton per år står Nordkalks brytning för. Övriga som bryter kalksten på ön är Cementa och Svenska Mineral. Mindre mängder tas också ut av bland andra Åkericentralen och Skanska.
-Två naturreservat gränsar till den tänkta täkten och ett tredje ligger på andra sidan Fårösundsvägen. I reservaten ingår också Natura 2000-områden. Samtliga tre ligger väldigt nära den planerade täkten. Det är känsliga områden med mycket höga naturvärden och ett starkt skydd. Största risken är att vattnet i området påverkas även om damm, buller och vibrationer också kan orsaka störningar, säger Stellan Hedgren, länsstyrelsens livsmiljöenhet.

Samrådsmöte ikväll
Henrik Grind menar att även det nuvarande brottet i Klinthagen ligger i ett känsligt naturområde och att man är mån om miljön. Många undersökningar har gjorts på platsen, bland annat av SGU, Sveriges geologiska undersökning. En miljökonsekvensbeskrivning ska nu tas fram och lämnas till länsstyrelsen tillsammans med ansökan om täkttillstånd.
Någon ansökan om täkttillstånd har ännu inte lämnats in, mötet i kväll ingår i det samråd som ska föregå en sådan. Nordkalk räknar med att fortsätta bryta sten i Klinthagsbrottet ytterligare fyra-fem år, men börjar alltså redan nu att förbereda en ny plats för att säkra de cirka 120 fasta jobben på ön även i framtiden.

Närmare 170 hektar
Som ni kan se på grafiken på flygbilden här intill, som visar på ett ungefär hur täktområdet kan komma att se ut, så är det frågan om en långsträckt täkt.Den är 2,9 kilometer lång, 530 meter bred i östra änden och ungefär 800 meter bred i den västra.
- Arealen kommer att bli 160-170 hektar. Det är avsevärt mindre än de 210 hektar som täkten i Klinthagen kommer att vara när vi är klara där, säger Henrik Grind.
För att transportera kalkstenen från brottet till anläggningen i Kappelshamn finns olika alternativ. Men huvudspåret är ett transportband.
- Det är mest skonsamt och mest ekonomiskt. Ett sådant band skulle bli mellan nio och tio kilometer långt. Men det blir inte någon Berlinmur, utan det kommer att finnas underfarter och övergångar, säger Henrik Grind.
Nordkalk har andra kvalitetskrav på kalkstenen än vad Cementa har. Det gör att man inte bryter sten lika djupt som cementindustrin gör. Men 35 meter djupt räknar man ända med att det nya brottet kommer att bli.
En fjärdedel av den sten som Nordkalk bryter tas ut på Gotland. Företaget har också verksamhet i bland annat Finland, Polen och Estland.
Det mesta av det som bryts på ön används inom järn- och stålindustrin, men också inom sockertillverkningen där bränd kalk används i reningsprocessen för att binda slagg i samband med produktionen. Även inom kemisk industri används kalk.
När man ansöker om täkttillstånd förbinder man sig också att i samråd med länsstyrelsen "återställa" området när täktverksamheten upphör.
Det går naturligtvis inte att fylla igen hela brottet, men möjligheterna att skapa en bra miljö är flera, menar Henrik Grind.
- Just nu lutar det åt att brottet vid Klinthagen kommer att bli en framtida vattenreservoar. Vi har redan tagit bort en del vassa bergskanter genom att slänta ut och plantera en del. Man kan också göra som i Bläse där man planterat ut fisk.
Var går gränsen för när det inte går att bryta mer kalksten på Gotland?
- Det vet vi inte i dag, men när vi behandlar ansökningar om täkttillstånd måste vi naturligtvis pröva den frågan, säger Kalle Nyberg på länsstyrelsens livsmiljöenhet.