I februari kom de första torskarna till projektet Recod på forskningsanläggningen i Ar, som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Baltic Waters 2030. Då var forskargruppen i startfasen med att anpassa anläggningen. Nu, fem månader senare, är projektet i full gång.
Här hjälper forskningsteamet torsken med den kritiska fortplantningen. Under fem år ska Gunilla Rosenqvist tillsammans med teamet på två doktorander, projektledare och en tekniker sätta ut torsklarver bland annat i Kappelhamnsviken på norra Gotland.
– Om vi sätter ut torsklarverna och sedan kan återfånga dem som vuxna torskar har vi lyckats, säger Gunilla Rosenqvist som är biolog och föreståndare för projektet.
– Vi har länge sett hur torsken försvinner från Östersjön. Den har stora svårigheter med att fortplanta sig och minskar i storlek. Små torskar har inte samma kvalitet som de större. Det är också ett hot mot torskens överlevnad, förklarar hon.
Just nu bor ett 60-tal torskar på anläggningen och doktoranderna är i full fart med att få dem att fortplanta sig.
– Torskar har en parningslek och väljer ut sin partner precis som vi. När de befruktade äggen flyter upp till ytan kan vi håva in dem och sätta dem i ”barnkammaren” där de får gå tills de är torsklarver och klara att sätta ut i havet, berättar Gunilla Rosenqvist.
Och fortplantningen har hittills varit lyckad. Inne i "barnkammaren" simmar tusentals torsklarver runt. Nästa steg är att sätta ut dem i havet.
Men forskningsteamets insatser är bara en liten del av det arbete som krävs för att rädda Östersjötorsken. Klimatförändringar, övergödning och hårt fisketryck hotar torskens existens. Östersjöns låga salthalter försvårar fortplantningen. Äggen trivs bäst i en viss salthalt som finns djupt ner i Östersjön. Ett varmare klimat med ökad algblomning leder till att vattnet blir alltmer syrefattigt, särskilt djupare ner där torskäggen läggs, och gör det svårare för dem att överleva, berättar Gunilla Rosenqvist.
När torsken försvinner ökar mängden växtplankton i havet. Sillen ökar i bestånd och äter upp den djurplankton som skulle hållit nere antalet växtplankton. Mängden växtplankton ökar och skapar syrefattiga bottnar när de dör.
I framtiden finns planer på en utställning för besökare på forskninganläggningen, och så ska det sättas upp live-kameror där torsken kan följas i realtid.
