Hård jakt på prao-platserna

Det är flera faktorer som gör att det är svårt att hitta platser till alla på grundskolan, som skall ut på praktikveckan. En sak som påverkar i hög grad är förstås detta att det nu är mycket stora årskullar som finns i åttan och nian. Efterfrågan på platser är alltså ovanligt stor. Samtidigt har vi ett näringsliv som blir alltmer begränsat på grund av nedläggningar.
? Jag räknar det mesta i prao-platser och för mig betyder nedläggningen av P 18 att 16 sådana platser per vecka försvinner, säger Carina Levander.
Under vecka 4 och 5 nästa år skall Solbergas åttondeklassare ut ?i verkliga livet?. De platser som står till buds räcker alltså inte på långt när till. Det betyder att 40-50 elever själva måste ordna sin egen praktikplats. Ofta blir det då på någon av föräldrarnas arbetsplatser som praktiken kommer att äga rum. De här eleverna gör inte något fritt val av plats.

Slagsmål om platser
Inom grundskolan har man sett till så att skolornas praktikperioder infaller olika veckor. Någon konkurrens mellan skolorna finns i praktiken inte, även om det finns en tendens bland små företag att inte vilja ta emot en lång rad av praktikanter.
Det finns ändå en konkurrent på marknaden när det gäller platserna och det är gymnasieskolans individuella program, som nu hyser rekordmånga elever. Dessa elever går bara i skolan två dagar i veckan och har praktik för resten.
??Jag kan förstå om man på arbetsplatserna hellre tar emot en 17-åring än en 15-åring om man får välja, säger Carina Levander.
Det störa problemet för syo-konsulenterna just nu förefaller vara att hitta prao-platser inom vården. Där tackar man konsekvent nej till att ta emot elever på många institutioner.
??Man hänvisar till att man har så lite personal att man inte kan ta hand om eleverna, berättar Carina Levander.
Carina Levander och hennes yrkeskolleger har ingen morot att vifta med för att få arbetsgivare att ställa upp med platser. Det enda är att vädja till dem att ställa upp med tanke på att det handlar om framtidens arbetskraft. Hur skall det gå att rekrytera vårdpersonal framöver om ungdomar inte ens får en chans till inblick i vårdyrket?

Affär och restaurang i topp
Carina ger gärna beröm till industrin som blivit bättre på att ta sitt ansvar på senare tid. Men det är många små företag inom olika branscher som är kallsinniga när det gäller att ta emot ungdomar.
När eleverna själva får välja ? vilket de får ? är det affär och restaurang som är de mest populära branscherna. Där finns det också plats till de flesta även om man upplever en del krockar med gymnasiets handelsprogram. Alla platserna ligger dock inte i Visby utan det händer att Solberga-elever får ta bussen till Bunge eller Hemse för att få jobba i affär.
Det förekommer också att elever gör sina prao-veckor på fastlandet. Förutsättningen är då att deras föräldrar kan betala resa och boende. Det har förekommit att elever från Solberga gjort sin prao på Kolmårdens djurpark, TV 4, Dramaten och Skansen. Men det händer också att gotländska elever åker till släktingar på fastlandet, men gör sin prao på mera ?vanliga? arbetsplatser.
I Gotlands kommun är det bestämt att eleverna skall göra två veckors praktik i både åttan och nian. Det finns inga tvingande bestämmelser som säger att kommunerna måste göra detta och det finns också exempel på kommuner som helt slopat praktiken.

Arbetslivsvecka?
Bland syo-konsulenterna på ön har man fört en diskussion om möjligheten att byta ut praon mot en arbetslivsvecka. En sådan skulle i så fall bestå i att eleverna under en veckas tid går runt till ett anal arbetsplatser inom olika kategorier för att orientera sig. Det blir en helt annan sak än praon.
I första hand vill man behålla prao-perioderna. Men då måste det finnas tillräckligt med arbetsgivare som ställer upp. Det finns det inte i dag.