Det var i slutet av 2020 som flest gotlänningar behövde sjukhusvård för covid-19. Som mest var 23 personer inlagda på sjukhus under perioden, enligt Socialstyrelsens statistik. Smittspridningen i samhället var även då på en hög nivå, men inte lika hög som den varit de två senaste veckorna.
Förra veckan testade 540 personer positivt på Gotland, men mellan två till fyra personer behövde vård på Visby lasarett.
– Nu har vi en väldigt tydlig statistik som visar att färre blir svårt sjuka tack vare vaccinationerna. Det ser vi för all slutenvård men framför allt i minskningen av IVA-vård, säger smittskyddsläkare Maria Amér.
Som mest har fyra patienter med covid-19 vårdats inom intensivvården på Visby lasarett samtidigt, det var 28 december 2020. Under det senaste halvåret har som mest en patient åt gången vårdats.
I landet vårdades som mest 545 patienter på IVA under 2020, enligt Svenska Intensivvårdsregistret. Men under senaste halvåret syns en tydligt nedåtgående trend i riket precis som på Gotland. Under fjärde vågen, som vi nu befinner oss i, har som mest 117 personer samtidigt behövt intensivvård. Senaste statistiken från i måndags visar att totalt 102 patienter vårdades på IVA.
Om du är ovaccinerad är risken tolv gånger högre att du behöver intensivvård, enligt Folkhälsomyndigheten. Betydligt fler som vårdas på landets intensivvårdsavdelningar är just ovaccinerade. Det är sex gånger högre risk att bli så sjuk att man behöver läggas in på vårdavdelning om man är ovaccinerad.
– Vi ser att vi följer den nationella trenden på Gotland, säger Maria Amér, men påminner om att det för Gotland handlar om så små siffror att det ibland är svårt att dra några större slutsatser.
– Medelåldern för de som är ovaccinerade och behöver slutenvård är 54 år, medan den för vaccinerade är 68 år. Det är en betydande skillnad.
På måndagen presenterade regeringen och Folkhälsomyndigheten nya restriktioner som börjar gälla 12 januari. Det faktum att färre nu blir allvarligt sjuka av covid-19 har fått många att ifrågasätta om det är motiverat med hårdare restriktioner igen.
– Som jag ser det är det angeläget att vi får ner smittspridningen i samhället. Det behöver vi göra inte minst för att skydda våra äldre och sköra. Sedan behöver vi även fortsätta att vaccinera, då vi ser att man med tre doser får ett skydd även mot smittspridning. Det är tufft att leva med restriktioner, samtidigt behöver vi göra det för att skydda våra invånare och vården.
Det dröjer alltid något innan det märks om smittspridningen i samhället får påverkan på sjukvården.
– Det tar i snitt åtta dagar från att man insjuknar i covid-19 tills att man blir svårt sjuk. Det är klart oroande vad den här höga smittspridningen kommer att betyda för vården. Vi är inte i ett läge då vi kan andas ut ännu.
Flera riksdagspartier är kritiska mot restriktionerna. Exempelvis tycker Liberalerna att det är kollektiv bestraffning av de som har vaccinerat sig. De vill hellre se större insatser för att få ännu fler att vaccinera sig, och att regeringens åtgärder i första hand bör riktas mot ovaccinerade.
– Vi ser att vaccinationerna skyddar väl mot svår sjukdom men inte mot smittspridning. Därför behöver vi både arbeta för att öka vaccinationstäckningen, och också ha restriktioner för att få ner smittan, säger Maria Amér.