Den gotländska vintern är lömsk. Vissa år kommer det knappt någon snö alls, andra år vräker snön ner. I år kom den rekordtidigt i början av november och ställde till det rejält, då regionens avtal med entreprenörerna börjar gälla först i slutet av månaden.
– Första snön är en happening för alla, även för oss. Hur mycket vi än förbereder är man alltid lite ringrostig, säger Anders Juhlin, enhetschef med ansvar för gator i Visby och Vibble, samt parkmark i innerstan.
Han och kollegorna Sune Melander, Pär Wästerlund och Ulf Almgren har ansvaret för hela öns snörröjning uppdelat mellan sig. Varje ansvarsområde är sedan uppdelat i mindre områden ända ned till varje enskild gata och trottoar.
Landsbygden är sedan förra året uppdelad i tio samordningsdistrikt, vilket innebär att det finns en samordnare som för regionens räkning håller koll på snörröjningen i området. Varje distrikt kan sedan ha tre till fem entreprenörer som genomför snöröjningen.
– Tidigare var jag tvungen att ringa till alla, nu behöver jag bara ringa till tio. Det betyder att enheterna är ute snabbare, det sparar mycket tid, säger Ulf Almgren, ansvarig för snöröjningen på landsbygden.
I Visby turas fyra arbetsledare om att ha jour på helger och nätter.
– När man vet att ”nu kan det bli snö”, går man upp två på natten och kollar om något är på gång, berättar Anders Juhlin.
– Vi har en speciell tur som vi åker, där man vet att det är känsligt. Helikopterplattan åker jag alltid ner till. Det är jätteviktigt att den är okej, säger Sune Melander och fortsätter:
– Det är inte bara att sätta sig i bilen, du måste ut och gå också för att se om det är halt, som vid taxistationen.
Utifrån den turen och väderprognoserna, som de följer nogsamt, ska de sedan ta beslut om det ska snörröjas och i vilken omfattning.
– Du ska ta ett beslut och ibland är det svårt, ska du köra i gång eller ska du avvakta, säger Sune Melander.
Besluten baseras på både förnuft och känsla, då väderleken kan vara lynnig och budgeten är stram och resurserna måste användas på bästa sätt.
Blir beslutet att de ska snöröja, gäller det att sätta igång tidigt.
– Då träffas vi här i garaget klockan 3 och går igenom. Är det snö ska personalen ut klockan 3, för att det ska vara klart till klockan 7, säger Sune Melin.
Alla gator, vägar och trottoarer, som ska snöröjas är prioriterade i ”skede 1” och ”skede 2”. Liksom de 75 fastigheter på landsbygden och 25 fastigheter i Visby, som skolor, förskolor och lasarettet, där regionen har ansvar för snöröjningen. I det första skedet handlar det om att ploga infarterna till stan, större vägar och göra lasarettet, hamnen och flygplatsen tillgängliga. Även skolorna ska röjas i det första skedet eftersom det inte får göras när det är barn där. Till klockan 7 ska ”skede 1” vara färdigröjt.
– Men om snön kommer klockan 5 är det inte klart då och om vi är mitt i ett snöoväder är det ingen idé att gå ut, när det kommer att se likadant ut om en halvtimme igen, säger Anders Juhlin.
Villaområden, med många bilar parkerade längs med gatorna, försöker de röja dagtid när de flesta bilarna är borta och tillgängligheten är bättre för snöröjarna.
– I Visby och tätorterna gäller sju centimeter på vägarna och fem centimeter på gång- och cykelbanor. På landet är det 14 centimeter, säger Anders Juhlin.
Men det är alltid en avvägning.
– Om prognosen säger att det ska smälta och sedan frysa igen, måste vi köra bort det, även om det bara är tre centimeter, säger Sune Melander.
0498-20 25 46