Harlevi: Det är en besvikelse
Trots många lovord lyste besvikelsen igenom hos de lokala arrangörerna när Östersjömötet i Visby avslutades på Wisby strand i går. En besvikelse över att gotlänningarna i så stor utsträckning struntade i mötet. -Det är tragiskt att Gotland inte tar för sig mer. Att känslan för Östersjöperspektivet är så svag, sa Inger Harlevi.
Foto:
Cirka 250 personer deltog under de fem dagarna mötet varade. Människor från alla de elva länderna i Östersjöstaternas råd.Men förvånansvärt få gotlänningar. Trots att hela programmet var öppet för vem som ville.- Det är tråkigt att så få gotländska politiker, företagare eller representanter för allmänheten kommit. Det är en besvikelse, sa Inger Harlevi på presskonferensen efter mötets avslutning.Hon hade hoppats att fler skulle ta chansen till kompetenshöjning och uppdatering i Östersjöfrågorna.-Det är tråkigt att inte fler har en starkare känsla för Östersjöperspektivet, sa hon.Vikten av samverkan mellan länderna kring Östersjön betonades gång på gång under konferensen. Likaså i den slutdeklaration som den svenska delegationen lämnade i samband med att ordförandeskapet överlämnades till Lettland. (Ordförandeskapet växlas varje år efter en given turordning mellan länderna.)- Det regionala samarbetet är viktigt för att ge Östersjöregionen en stark röst i EU och även ute i världen, sa Christer Persson och Eva Ekmehag från ordförandekansliet. Miljön dominerade
Den klart dominerande frågan både under svenska ordförandeåret och vid mötet i Visby har varit miljön.- Miljöfrågorna måste komma främst. Miljöförstörelsen är redan ett faktum, 25 procent av Östersjöns botten är död och cirka 80 procent av den resterande bottnen riskerar att dö, sa Christer Persson.Man strävar nu efter att få till stånd gemensamma, striktare regler för bland annat sjöfarten i Östersjön. För hur man hanterar avloppsvatten, vilken typ av bränsle som ska tillåtas med mera. Under Visbymötet diskuterades till och med nån form av offentlig svartlistning av företag som smutsar ned Östersjön. Valfrihet för studenter
Lettland, som från och med 1 juli tar över ordförandeskapet i Östersjöstaternas råd, har dock satt utbildning som sitt högst prioriterade område. Med miljö- och energifrågorna på andra plats.-Vi vill arbeta för en ökad rörlighet bland studenterna, sa Lettlands ambassadör Valdis Krastins. Han vill se mer av utbytesprogram för utbildning i Östersjöländerna. Allt för att höja kvalitén i utbildningen och öka valfriheten för studenterna.
Följande länder ingår detta samverkansråd för Östersjöfrågor:Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Sverige.
Så jobbar vi med nyheter