Hårt arbetsklimat på Högskolan hot mot kvalitet i undervisning

Redan resultatet av riksundersökningen frammanar starka reaktioner från de fackförbund som ansluter personalen på de svenska högskolorna.
Högskolornas personal har det stressigare än de flesta:
80 procent av personalen drar in på luncher och tar med arbete hem. En tredjedel av personalen har svårt att sova. Var femte känner olust inför att gå till jobbet och mer än hälften av de anställda har problem med nacken eller ryggen.
Arbetsmiljörapporten får Lärarförbundet att tala om "oacceptabla förhållanden".
Detta skulle aldrig få förekomma inom någon annan sektor. På sikt är det ett hot mot undervisningens kvalitet, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz.
Kartläggning
Kartläggningen av läget på högskolorna i landet ger resultat som betecknas som alarmerande, men på Gotland är läget värre ändå:
t Här vill sex av tio byta jobb.
t Här tycker tre av tio att de får dålig information.
t Här tycker 92 procent att jobbet är stressigt.
t Här tycker 65 procent att de får dålig återkoppling från sina chefer.
t Här saknar hälften stöd från chefen när arbetet blir besvärligt.
t Här saknar hälften förtroende för högskolestyrelsen och högskolans rektor.
Dessutom vittnar enkätsvaren från de anställda vid Högskolan på Gotland om att det tuffa arbetsklimatet skapar konflikter med kolleger och överordnade i högre utsträckning än vad som är fallet på andra högskolor.
Många berättar också om att de har problem med magen, får huvudvärk och har sömnsvårigheter.
Gunhild Beckman som är rektor för Högskolan på Gotland är inte överraskad av det nedslående resultatet.
Grunden till bristerna i arbetsmiljön är högskolans dåliga ekonomi, menar hon. Redan när man startade som en självständig högskola så hade skolan ett budgetunderskott med sig i bagaget.
Ekonomi
Tanken var att det här skulle rätta till sig med tiden. Fler studenter skulle förbättra ekonomin och ge skolan möjlighet att anställa fler.
Men även om antalet studenter stadigt ökar på Högskolan på Gotland så växer man inte i den takt som man från början skissat upp. Därför måste skolan leva vidare med en för liten kostym.
Det här är jobbigt. Det blir för mycket för alla. Högskolan är liten, men vi har ändå samma myndighetsansvar som de stora enheterna.
Som ny högskola har vi inte heller arbetat fram de traditioner och de beslutsvägar som finns på ett gammalt universitet.
Deras rutiner kan inte heller bara flyttas över till oss, utan vi måste hitta egna former, förklarar Gunhild Beckman.
Gunhild Beckman pekar också på en annan faktor som påverkar lärarnas arbetssituation:
Studenterna kräver allt mer tid av sina lärare.
När så gott som alla förväntas gå en högskoleutbildning för att komma ut på arbetsmarknaden har genomsnittsstudenten inte samma förkunskaper som förr. Det ökar lärarnas arbetsbörda.
Fler studenter
Fler studenter är fortfarande ett mål som Högskolan jobbar för. Om de 1 200 helårsstudenter som finns i skolan i dag blir dubbelt så många så kommer skolan att få ett helt annat ekonomiskt läge.
Då kan man anställa den personal som behövs för att klara arbetsbelastningen.
Men det är långt dit. En omorganisation av Högskolan ligger närmare i tiden.
I slutet av maj förväntas Högskolestyrelsen fatta beslut om att dela upp skolan i tre institutioner och inrätta en utvecklingsenhet.
Det här tror jag kommer att lösa en del av de problem som finns. Det kommer att skapa en klarare struktur i verksamheten, säger Gunhild Beckman.