Den kallas ofta för AHL efter den engelska förkortningen Animal Health Law. Ett viktigt syfte är att säkerställa en bättre och snabbare smittspårning vid sjukdomsutbrott. Den omfattar såväl tamdjur som sällskapsdjur.
Den som driver en anläggning (stall, fastighet, lokal, bete) med djur ska registrera den hos Jordbruksverket. Det gäller alla landlevande djur utom sällskapsdjur i privata hem. I Sverige kommer den största skillnaden mot dagsläget att gälla för hästar där alla som ansvarar för hästar kommer att beröras, varje häst ska få en hemadress. Redan i dag har de stora djurgrupperna grisar, nötkreatur, fjäderfän och getter registreringskrav. Men det har inte funnits för hästar.
– Hästarna är den absolut största nyheten. Finns en häst ska den registreras oavsett syfte och det finns många hästar i landet, konstaterar Fredrik Woods, som är biträdande projektledare vid Jordbruksverket.
Om en häst flyttas till en annan anläggning och stannar där minst 30 dagar ska den registreras på det nya stället.
– Tävlingshästar har varit registrerade i databas av andra skäl, nu handlar det om djurhälsoskäl. Och det finns vissa hästsjukdomar som kan vara rätt allvarliga.
Vad gäller då för russen som går vilt på Lojsta hed?
– De ska registreras. De hålls inom ett område och det är den som driver området där de springer som ska registrera, säger Fredrik Woods.
– Att registrera handlar till syvende och sidst om att bättre veta var djuren finns, framhåller han och nämner det aktuella fågelinfluensutbrottet i sydsverige som spridit sig till mycket stora besättningar.
Nytt på fjäderfäsidan är att registreringskravet nu gäller oavsett hur många man har, således även de som bara har enstaka hobbyhöns. Vid hönshållning i detaljpanerat område krävs också vanligen tillstånd från aktuell kommun.
Registreringen kostar 50 kronor per anläggning och sedan samma summa för underhåll av registren. Det gäller för samtliga djurslag och oavsett hur många man har av respektive art.
De enda djur som undantas från registreringskravet är sällskapdjur som katt och hund så länge de hålls i privat syfte. Anläggningar i kommersiellt syfte är exempelvis kennlar, hunddagis, hund- och katthem och zoobutiker.
– Här tar vi hjälp av djurskyddsreglerna där det sägs att om man föder upp tre kullar per år så finns det ett kommersiellt syftet. Och då ska det registreras. Men om man bara har en katt är det inte aktuellt, påpekar Fredrik Woods.