Hattstugans modell passar kommunen

Det var 1994 som Hattstugan startade. I korthet går vårdideologin ut på att de boende skall känna sig efterfrågade och behövda och inte sitta passivt och vänta på vad som ska ske.
Nu ingår en stor grupp anställda i ett tvåårigt EU-projekt för att få fram en så bra demensvård som möjligt på Gotland. Projektet fortsätter nästa år med att man till våren gör studiebesök vid Ersta sjukhus i Stockholm, där man har dagvård för dementa.
Alla 90 som nu har gått på kurs ska under våren också få lära sig så kallad taktil massage. Det var ett genomgående önskemål från deltagarna, som fick prova på detta under kursen.
<span class=MR>Mjuk beröring</span>
Metoden är en mjuk beröringsmassage på huden som har en lugnande inverkan, som till exempel kan vara bra att ge demenshandikappade som är oroliga eller har svårt att sova. Metoden kommer främst från babymassage men används mer och mer inom äldreomsorgen och då främst inom demensvården.
Under de sex kursdagarna har personalen, som har varit uppdelad i olika grupper, fått föreläsningar och diskussioner av och med Jane Lindell Ljunggren med flera från Hattstugan och Lisen Kebbe och Sven Sandström från Kebbe och Sandström AB.
En anhörig har berättat om hur det är att ta hand om sin dementa fru. Biståndsbedömare har redogjort för sitt jobb. Personalen har också fått föreläsningar om hur man kan upptäcka och lindra smärta hos äldre och om att ha en vårdfilosofi för boende som ligger inför döden.
Demensteamet Gotland har redogjort för hur man utreder och hur det uppsökande och rådgivande arbetet för demenshandikappade och deras anhöriga ser ut på Gotland.
<span class=MR>Terapeutiska måltider</span>
Jane Lindell Ljunggren har efter kursens slut dokumenterat sådant som många tog upp under kursen. Här är ett par exempel:
Det ska alltid finnas med en kontaktperson eller annan företrädare för den boende vid besök av läkare/sjuksköterska.
Något som inte förekommer i dag. Det är baspersonalen som känner den boende bäst och då är det mest naturligt att ta tillvara den kunskap som personalen har. Pedagogiska/terapeutiska måltider är ett måste i demensvård.
De demenshandikappade behöver personalen nära sig. Då kan de fungera och anknyta till tillfället och situationen. Det är också att visa respekt för vårdtagaren att sitta ner och vara delaktig. "Matlusten och ron, samt längden på måltiden blir en helt annan och alla samtal kring lukt-smak- och maträtter är en oersättlig aktivitet".
Personalen har efter kursen också fått lämna in synpunkter på hur de vill förbättra inom demensvården.
De vill ha i gång fler aktiviteter. Använda taktil massage i vården.
Anordna anhörigträffar både med- och utan boende, för att höra hur de anhöriga mår och ge dem en möjlighet att träffa andra anhöriga.
En del grupper har velat lära sig att använda Qi gong-inspirerad gymnastik, ha mer sång och musik av och med de boende. De flesta för också fram att man vill träffa de boende innan de flyttar in.
Hattstugan förebild. Förebilden för hur demensvården ska bedrivas är Hattstugan i När, som Jane Lindell Ljunggren startade som ett privat företag 1994. Foto: GA-ARKIV
Tvåårigt EU-projekt. Ett stort EU-projekt pågår på Gotland för att få fram en så bra demensvård som möjligt. 90 anställda, varav 60 vid Fältgatan 75-77 i Visby och 30 vid Tingsbrogården, har nu genomgått en sexdagarskurs. Arkivfoto: Henrik Radhe