Hellre förrätt än efterrätt
Förrätter är bäst. Små, naggande goda aptitretare som man aldrig får nog av. I dag bjuder vi på några stabila pålitliga favoriter.
Dessertdiggarna börjar med att spana in efterrättsmenyn. Vägen dit är blott en transportsträcka. Innerst inne skulle de vilja börja bakifrån, helst med två-tre sötsaker, eftersom de har så svårt att välja bort något av det goda.
Själv tillhör jag emellertid förrättsfolket. Jag väljer tusen gången hellre en förrätt än en efterrätt, och oftast beställer jag hellre två förrätter än en huvudrätt.
Det finns en gammal etablerad halvsanning som säger att man kan avgöra klassen på en krog genom att smaka på brödet. Bra bröd - bra krog. Och visste ni förresten att när det gäller sushirestauranger, lär de kunna dömas efter omeletten? Bra omelett - bra sushi.
Bra förrätt - bra krog
Jag skulle dock vilja göra ett tillägg. Förrätten säger mest om krogen, kocken, ambitionen och råvarorna.
Det är på förrättssidan fantasin får spela fritt. Det är där man hittar restaurangens själ. Bra förrätter - bra krog.
Men hemmakocken vill ju inte vara sämre. Bjuder vi folk på middag känns det så gott som obligatoriskt med en förrätt. Tyvärr har alla inte proffskockarnas fantasi och kunskaper och tenderar därför att köra med samma säkra kort om och om igen.
Det är synd. Det är på förrättsfronten man har råd att misslyckas, experimentera och prova nytt.
En förrätt är sällan på lika blodigt allvar som huvudrätten. Att paja en lammstek känns betydligt värre än att sabba en laxmacka.
Dessutom är förrätter oftast lättare att laga. Jag säger oftast, ?visst kan man ge sig på suffléer och aladåber och annat mickel, men ärligt talat - who needs it??
En frasig toast, en liten soppa, en näve varsamt hanterade grönsaker, några nybadade skaldjursstjärtar, en röra eller två, ett par skivor kallskuret... Det finns massor som funkar alldeles ypperligt utan krångel.
Det sköna med förrätter är att de oftast kan göras i förväg. Då har man basen för middagen i hamn i god tid och kan softa med gästerna innan det blir matdags.
Och en bra början räcker nog så långt.
Så jobbar vi med nyheter