Sedan 1970-talet ansvarar staten för färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet. De första avtalen tecknade staten med Rederi AB Gotland 1971. Under 1980-talet ställdes nya krav på att upphandlingar skulle genomföras i konkurrens och det ledde till att rederiet Nordström och Thulin drev trafiken mellan 1988 och 1997.
Efter 1997 har ytterligare tre upphandlingar genomförts med tio års mellanrum. I samtliga fall har Destination Gotland vunnit. Det senaste avtalet sträcker sig fram till 2027.
Enligt Trafikverket, som ansvarar för upphandlingen av färjetrafiken till Gotland, har konkurrensen bland anbudsgivarna redan sedan 70-talet varit ytterst begränsad. Vid den senaste upphandlingen 2017 lämnades tre anbud. Ett var oseriöst och ratades i stort sett omgående. Det andra anbudet såg till en början lovande ut och kom från det skotska rederiet MacBrayne. Rederiet utlovade bland annat tre nya färjor som alla skulle drivas med flytande naturgas. Man ville dessutom öka passagerar- och godskapaciteten och ansåg sig slutligen kunna driva trafiken för 384 miljoner kronor, 114 miljoner kronor billigare än den tredje anbudslämnaren – Destination Gotland.
Dock stupade det skotska rederiets anbud på att rederiet framfört krav som avvek från upphandlingsunderlaget.
– Hade vi godtagit kraven och accepterat anbudet hade vi antagit ett orent anbud. Då hade vi tvingats göra om upphandlingen om någon överklagat, sa Thomas Andersson vid Trafikverket till Gotlands Allehanda när upphandlingen var avklarad.
Det blev alltså Destination Gotland som vann trafiken igen.
Men anledning av ”den ytterst begränsade konkurrensen” och det faktum att statens kostnader för trafiken ökat de senaste åren gav regeringen i juli 2020 Trafikverket uppdraget att utreda olika alternativa modeller för upphandlingen av gotlandstrafiken.
I september 2021 överlämnade Trafikverket sin rapport till regeringen.
I rapporten analyserades fyra modeller. En modell innebar statligt ägande av fartygen och upphandling av drift, en andra modell innebar statligt hyrda fartyg och upphandling av drift. En tredje modell byggde på en trafik helt i statlig regi och en fjärde modell var som i dag – med upphandling av fartyg och drift.
Angående den nuvarande modellen ansåg Trafikverket bland annat att det är svårt att ”uppnå en fullt utvecklad konkurrens” eftersom Destination Gotland har ett så stort försprång. Dessutom blir den nuvarande modellens jämförelsekostnad högst av de fyra modellerna. I första hand beroende på de korta avskrivningstiderna – som i sin tur kan kopplas till de förhållandevis korta avtalstiderna på tio år.
Så den modell som Trafikverket slutligen förespråkade i sin rapport var den som innebar att staten skulle införskaffa egna fartyg och upphandla driften. Modellen, menade man, skulle kunna leda till större konkurrens och lägre kostnader.
Men den nya modellen sågades av Region Gotland som oroade sig för försämringar i trafiken. Även branschorganisationen Svensk sjöfart varnade för ekonomiska risker med ett statligt rederi och i maj förra året meddelade Trafikverket att man kommer att handla upp trafiken på samma vis som man gjort tidigare.
Så hur går det då med upphandlingen?
– Det går bra. Upphandlingen kommer att komma ut nu under våren. Mer än så kan jag inte säga, säger Karin Bergenås, nationell planerare för avtal och finansiering på Trafikverket.
Upphandlingen sker enligt samma modell som förra gången. Kan du säga om det finns några förändringar i upphandlingsunderlaget?
– Man gör ju alltid förändringar utifrån saker som man lärt sig. Vad som har fungerat bra och vad som skulle kunna fungera bättre. Det har gått tio år sedan förra upphandlingen så det är klart att det blir förändringar.
Kan du nämna något?
– Nej, det här är superkänsligt. Vi vill inte förstöra möjligheten till konkurrens och det här är det absolut känsligaste skedet, säger Karin Bergenås.
Region Gotland har varit aktiva inför upphandlingen och haft en nära dialog med Trafikverket kring färjetrafiken framöver.
– Vi har en god kontakt med Trafikverket och de är väldigt måna om att ha en bra dialog med oss vilket är jättepositivt, men sedan har de ju sina ramar, sin budget och klimatmål att förhålla sig till. Huruvida de kan ta hänsyn till alla frågor som vi driver återstår att se, säger Maja-Malin Ekelöf, strateg inom infrastruktur och kommunikation inom Region Gotland.