Hemmet farligast

På Gotland vill man bli bättre på att hjälpa kvinnor som utsatts för våld. Därför hölls en gemensam utbildning för anställda inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Vi behöver kunna mer, veta mer om hur vi möter de mest utsatta kvinnorna, förklarade Lena Gustafsson, chef för socialtjänstens individ- och familjeomsorg, när hon inledde dagen som hölls på Borgen i Visby och gick under namnet Kvinnofrid.
Inom hemmets väggar
Rikskvinnocentrum är en egen klinik vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under de tio år den funnits har man tagit emot tusentals kvinnor. De har mottagning och telefonrådgivning dygnet runt, men arbetar även med att utbilda och informera samt att forska kring våldsutsatta kvinnor.
Utifrån denna erfarenhet talade Annicka Björk främst om våld mot kvinnor i nära relationer. För det är ju inom hemmets väggar som huvuddelen av våldet utövas. Och det sker i alla samhällsklasser.
Våld under graviditeten 
Kvinnor som utsätts för våld bildar inga intresseföreningar. De är väldigt tysta, de skäms och de är rädda. Därför är det vår uppgift att synliggöra dessa kvinnor. Att upptäcka signaler och att våga fråga.
Annicka Björk berättade att en ny undersökning visade att 30 av 1 000 kvinnor blivit utsatta för våld året innan och under graviditeten.
Det är alltså lika stor risk att bli slagen som att få högt blodtryck eller diabetes när man är gravid. Samtidigt som vi frågar om tobak och alkohol på mödravården borde vi kanske fråga om våld. För kvinnor har ingenting emot att få den frågan, det visar en annan undersökning. Men vi drar oss eftersom vi inte vet hur vi ska fråga.
Misshandel och våldtäkt
Trots en sträng lagstiftning så misshandlas och våldtas mängder av kvinnor varje år utan att männen döms för dessa brott. Annicka Björk menar att det delvis beror på okunskap, delvis på att vi inte lägger oss i utan ser det som en enskild angelägenhet.
Kvinnornas berättelser är likartade, sa hon och redogjorde för ett typiskt förhållande där mannen börjar använda våld, ett våld som sedan trappas upp. Berättade om det förälskade paret där gränserna successivt flyttas och kvinnan börjar tolerera ökat våld, det blir "normalt". Om hur mannen börjar begränsa kvinnans livsutrymme, kontrollera henne och få henne att avstå från fritidsaktiviteter och vänner. Och samtidigt se det som helt okej, en kärlekshandling. Det minskade livsutrymmet gör att självförtroendet sjunker och när mannen sedan slår första gången tar kvinnan ofta på sig skulden och förlåter honom. Men sedan finns våldet där och bildar ytterligare en gräns att förhålla sig till.
Den som slår bär ansvaret
För många kvinnor är det oerhört viktigt att ha en relation, skaffa familj. Blir det inte som man tänkt tar man det som ett stort misslyckande. För oss som möter kvinnorna är det viktigt att vara tydliga. Våld är inte acceptabelt. Och det är den som slår som bär ansvaret.
Våld mot kvinnor är enligt FN:s definition förutom misshandel och våldtäkt även kvinnlig könsstympning, sexuella trakasserier, handel med kvinnor och prostitution.
Stort mörkertal
Förra året polisanmäldes 22 393 fall av våld mot kvinnor, i 16780 av dessa fall var kvinnan bekant med den som slog henne och ofta hände det inomhus. Men mörkertalet är stort. Undersökningen Slagen dam visar att av de 10000 kvinnor som deltog hade sju procent fått utstå fysiskt våld i sin dåvarande relation, tre procent hade utsatts för sexuellt våld.
Vi har en oerhört viktig uppgift i att upptäcka och identifiera kvinnor som utsätts för våld, även om de söker hjälp för något annat. Vi kommer aldrig åt förövaren om vi inte ser offret.
Under eftermiddagen talade Christina Lundh, Rikskvinnocentrum, om sjukvårdens ansvar.