- Det går lika bra med dalahästar, eller dockor i Sverigedräkt, berättar Heidi Mellilä, som jobbar i Munkvalvets souvenirbutik i hamnen.
I går morse lade kryssningsfartyget Prinsendam på redden utanför Visby. Redan i går eftermiddag gick färden vidare mot Köpenhamn. GT träffade några av resenärerna när de promenerade längs hamnen och upp i Visby.
Bernard Gingras och hans hustru Vallerie från Ottawa, Kanada, stannade till direkt i Munkvalvets "filial" ovanför Hamnplan.
- Jag behövde en keps, förklarar Bernard som köpte en blå huvudbonad med texten "Gotland" på.
I övrigt planerade paret Gingras inte några större inköp utan nöjde sig med att se staden. Heidi Mellilä i butiken berättar att souvenirer dock säljer som smör bland kryssningsturisterna. Och då handlar det inte alls enbart om gotländska produkter.
- Nej nej, ofta är Visby kryssningsturisternas enda stopp i Sverige, så typiskt svenska produkter säljer vi mycket av - som dalahästar eller dockor i Sverigedräkt. Eller ett "gotländskt" lamm som det här, säger hon och håller upp ett ulligt mjukisdjur föreställande just ett lamm.
- Det är nog tillverkat i Kina...
För den lilla butikens del är kryssningsfartygens stopp i Visby mycket viktiga. I huvudbutiken på Adelsgatan utgör kryssningsturisterna också en väsentlig del, men inte lika stor som i filialen i hamnen.
Alla på Adelsgatan är dock inte lika beroende av kryssningsbåtarna. I butiken Af leader märker man inte mycket av kryssningsturisterna, berättar butiksinnehavaren Jane Odell.
- Här handlar de nästan aldrig. Däremot var det jättebra med kryssningsturisterna när vi hade butiken i Hästgatsbacken - men det är 13 år sedan vi flyttade därifrån, säger hon.
En del andra butiksinnehavare längs Adelsgatan resonerar likadant; kryssningsturisterna tar sig inte nödvändigtvis "ända upp" till Adelsgatan.
- Kanske beror det på vilken typ av produkter man säljer, kanske på läget. Jag vet faktiskt inte, funderar Jane Odell.
Hemslöjd och souvenirer är produkterna som säljer bäst när det gäller kryssningsfartygens gäster. Det konstaterar Anna-Stina Larsson, en av de femton kvinnor som driver butiken Kvinnfolki intill Donners plats.
- Lammprodukter, som skinn, säljer vi jättemycket av. Keramik säljer bra annars, men inte just till kryssningsturisterna. Kryssningsturismen betyder jättemycket för oss, och samtidigt märks det att den har minskat, resonerar hon.
Mervin och Jane Wallace samt Pauline och George Stephenson, alla från Sydafrika, promenerade i går förmiddag längs Adelsgatan.
I jakten på bra grejer att köpa med sig hem räknade de med att spendera åtminstone ett eller ett par hundra euro var på diverse souvenirer. Utöver shopping hoppade sällskapet hinna med några öl på lämplig uteservering.
De gillade sitt första intryck av Visby, men hade en del att säga om mottagandet.
- I Stockholm stod det personer direkt på kajen och förklarade vad man borde se och var saker och ting låg. Det borde man göra här också, tycker Jane Wallace.
- Ja, och så borde man få ordentliga, detaljerade kartor - de här kartorna vi fick ombord är bedrövliga, dundrar Mervin Wallace och viftade med en blekgrå karta över Visby innerstad där platsnamnen stod omväxlande på engelska och på svenska.
De kanadensiska damerna Margaret Pacak och Mernie Denyes bröt dock mönstret; de tänkte inte handla någonting. I stället slog de sig ner på en bänk, småpratade lite och studerade husen runt omkring.
Visby är en charmerande stad, både vacker och väldigt ren, slog de båda damerna fast i munnen på varandra, redan när de nått Donners plats.
- It’s such a charming city! Beautiful and clean!