Thomas Nilsson beskriver lantbruket som den viktigaste faktorn i samhället som vi alltid måste prioritera, inte minst i krigstider.
Gotländska lantbrukare upplever sämst lönsamhet för jordbruket. Det visar Lantbruksbarometern som släpptes under onsdagen. 1 000 lantbrukare har svarat på hur de upplever lönsamheten inom jordbruket i dag och för framtiden, i undersökningen som görs av Swedbank och Ludvig & Co varje år.
Ökade räntekostnader och klimatförändringar, samtidigt som branschen står inför en grön omställning är några orsaker till den minskade lönsamheten. Förra året skapade vädret ”rejäla utmaningar med både översvämningar och långvarig torka”, enligt rapporten. Resultatet blev en sämre skörd samtidigt som priset på spannmål har ökat med en krona.
– Om alla ska gå och lägga sig mätta i framtiden måste man börja investera i jordbruket, inte minst i krigstider. Vädret kan vi inte styra men man kan stötta de lokala producenterna och förbättra villkoren för oss. Det kommer alla tjäna på i framtiden, säger Thomas Nilsson.
Han driver tillsammans med familjen Bara Anderse gård. Där odlar de spannmål och skapar dränering av åkermark genom företaget Bara Mark AB.
– I dag är de flesta gårdarna underbemannade, många som har möjligheter att arbeta inom lantbruk söker sig istället till byggbranschen, Säger Thomas Nilsson.
Enligt rapporten är investeringarna i lantbruket på historiskt låga nivåer. Det i kombination med svag lönsamhet gör att det kan finnas anledning till oro för Sveriges framtida livsmedelsproduktion. Det menar Stefan Nypelius, Ludvig & Co, kan vara några orsaker till att lantbrukarna ser dystrare på framtiden. Men det finns undantag.
Stefan Nypelius, Ludvig & Co, ser att framtiden är ljus, trots de dystra siffrorna i årets undersökning.
– Enligt årets lantbruksbarometer så ser lönsamheten och investeringsviljan betydligt bättre ut för grisproducenter i Sverige. Detta för att priset inte rubbats så kraftigt av konjunkturen, säger Stefan Nypelius.
På plussidan finns enligt rapporten också ett ökat intresset bland ungdomar att söka sig till branschen. I år sökte 155 gotländska ungdomar till naturbruksprogrammets 31 platser. Rapporten visar även att 97 procent av Sveriges lantbrukare trivs med sitt yrke och att sju av tio skulle rekommendera unga att söka sig till branschen.
Malin Wernström vill i framtiden se en högre investeringsvilja i lantbruket, så att gårdarna kan utvecklas och bli mer effektiva.
– Man borde satsa mer på barn och ungdomar, att man redan i tidig ålder får förståelse var ifrån maten kommer så de inser att lantbruk är viktigt. Man borde ta med barnen från jord till bord. För de kommer behövas i lantbruket framöver, säger Malin Wernström, som sköter ekonomin på Bara Mark AB.