Marcus Risberg är vd för Destination Gotland.
För ett år sedan låg priset för flytande naturgas, LNG, under tio euro per MWh. Vid årsskiftet hade det stigit till 20 euro och nu pendlar det mellan 80–90 euro. Destination Gotlands två nya fartyg drivs med LNG, och eftersom bränslepriset har stor påverkan på rederiets kostnader håller bolagets vd Marcus Risberg daglig koll på utvecklingen.
– Vår bränslenota har ökat radikalt, säger han.
Wasaline, som har en LNG-färja i trafik på linjen Vasa– Umeå, höjde biljettpriserna vid månadsskiftet. Marcus Risberg tror att andra rederier kommer att följa efter. Även Tallink Silja och Viking Line har LNG-färjor i trafik.
– Jag skulle bli förvånad om inte fler höjer priserna, säger han.
Biljettpriserna i Gotlandstrafiken regleras i avtalet med staten. I avtalet finns ett index som används när ramarna för biljettintäkterna fastställs. En ny beräkning görs årligen, och Destination Gotland och Trafikverket håller just nu på med att faställa ramarna för 2022.
I indexberäkningen ingår bland annat konsumentprisindex och bränslekostnader. Med tanke på att inflationen den senaste tiden varit högre än väntat, och priset på LNG är på rekordnivå, är det ingen vågad gissning att räkna med höjda biljettpriser. Ett besked om hur höga höjningarna blir väntas senare i december.
Kan sänkt fart vara ett alternativ till höjda biljettpriser?
– Överfartstider är inte en enkel fråga. Den är kopplad till vilken kapacitet trafiken har och med vilken frekvens turerna ska gå. Det är sådan som regleras i avtalet med staten, säger Marcus Risberg.
Kan högre inblandning med biogas vara ett alternativ till LNG?
– Nej. Normalt är priset på biogas väsentligt högre än på LNG. Dessutom är tillgången på biogas begränsad, säger Marcus Risberg.
Destination Gotland har två LNG-färjor i Gotlandstrafiken. Priset på LNG är rekordhögt just nu, samtidigt som Destination Gotland och Trafikverket ska fastställa ramarna för biljettintäkterna 2022.
Det är en rad samverkande faktorer som gjort att priset på naturgas rusat i höjden. Förra vintern var kall, följd av en varm sommar, vilket gjort att lagren med gas har låga nivåer. Samtidigt som depåerna knappt var halvfulla så ökade efterfrågan när världen startade om efter pandemin.
Till detta ska även läggas att den ryska gasledningen Nord Stream 2, som löper i Östersjön öster om Gotland, ännu inte fått den tyska licens som krävs för att tas i drift.
Experter tror att vintern 2021-2022 blir avgörande för energipriserna framöver. En kall vinter bäddar för fortsatt höga priser.