Höjd beredskap inom sjukvården på Gotland

-?Vi har gått igenom alla avdelningar på lasarettet. De försöker nu skriva ut så många patienter som möjligt som är medicinskt färdigbehandlade för att få så många lediga vårdplatser som möjligt. Samtidigt ställer det krav på äldreomsorgen att kunna ta hand om äldre människor när de kommer hem från lasarettet, säger Ann-Christin Kullberg.

Sjukhusvård
Hon tycker det känns märkligt att det inte går att få fram uppgifter på hur många gotlänningar det rör sig om, antalet skadade eller hur många som behöver sjukhusvård.
-?Men det säger väl något om vilket kaos det är.
Socialstyrelsen gick i tisdags ut till alla landsting och andra sjukvårdshuvudmän med ett meddelande som erinrar om risken för ökad spridning av mrsa, mulitresistenta bakterier, inom den svenska sjukvården eftersom mrsa är vanligt förekommande i de länder som drabbats av katastrofen och alla som blivit behandlade på sjukhus kan därför ha blivit smittade. Personer som har sårskador och fått behandling för dessa i katastrofområdet, eller genomgått andra kirurgiska ingrepp bör betraktas som potentiella mrsa-bärare tills man tagit odlingar och fått svar. Därför rekommenderas återvändande gotlänningar att kontakta sjukvården för att kontrollera sina sår. De som behöver läggas in på sjukhus för de skador de har bör isoleras tills man vet om det bär på smittan.
-?Där är vi på Gotland lyckligt lottade eftersom vi på lasarettet i princip enbart har enkelrum, säger Ann-Christin Kullberg. Smittskyddssköterskan har också haft särskilda möten med avdelningarna kring hygienen.

Stor beredskap
I övrigt har sjukvården en stor beredskap i fall det visar sig att det behövs. Många anställda som är lediga har hört av sig och talat om att de är på ön och att de kan rycka in.
-?Vi tar inte in någon extra personal i dagsläget, innan vi vet vad som behövs. Men det känns tryggt att veta att beredskapen finns, och fantastiskt att alla ställer upp och vill göra sitt bästa, säger Ann-Christin Kullberg. Men mycket beror förstås på hur många människor det är som kommer att behöva vår hjälp.
Även inom psykiatrin finns en beredskap.
-?Vi har tagit in extrapersonal och bemannar bland annat krisgruppen på flygplatsen och vid båtarna, säger Ulf Larsson, verksamhetschef för psykiatrin. Vi har förberett en förhöjd beredskap och vi har vårdplatser. Socialtjänsten har en plan för de ensamma barn som eventuellt kommer. Men i första hand hoppas vi kunna stötta människor i deras hem. Vi tror att det är den krishjälp som kommer att behövas bäst, inte att lägga in människor på kliniken.Vi har en flexibel organisation. Nya variabler att räkna med tillkomer hela tiden så vi anpassar oss efter det. Och vi deltar dagligen i de möten som hålls med krisgruppen. Vi planerar också på längre sikt, för hjälp kan behövas under lång tid framöver.

Öka resurserna
På vårdcentralerna räknar man inte med att behöva öka resurserna i första skedet.
-?Vi tror inte att det är dit människor vänder sig i första hand. Och kommer någon dit med en misstänkt infektion så hänvisas de vidare, det finns ett bra samarbete med infektionskliniken. Och när det gäller samtalsstöd så är vi glada över samarbetet med kyrkan och andra organisationer. Människor behöver inte alltid i första hand professionell hjälp utan någon som har tid att lyssna, säger Ann-Christin Kullberg.