Och för höjda anslag.
– Ska vi nå upp till målet med mer närproducerat måste det få kosta, säger regionrådet Åke Svensson.
Södervärnsskolans husmor Birgitta Melander, som gav skolmaten ett ansikte då tv-programmet ”Matakuten” satte fokus på skolmatskvaliteten för några år sedan, kämpar än i dag för mer lokalproducerad mat och generellt en större satsning på maten till våra barn och ungdomar.
Något är galet
– Vi måste ta vara på det som finns på vår ö. I den mån det är möjligt måste vi kunna gynna de gotländska företagen, anser Birgitta Melander bestämt, när GT hälsar på i Södervärns skolkök under torsdagslunchen.
Birgitta Melander har nyligen lämnat in ett medborgarförslag till Region Gotland, där hon kräver att varje portion skolmat ska få kosta 40 öre mer än maxpriset i nuläget, vilket är 7 kronor och 59 öre.
– Som det är nu är råvarorna dyrare än portionspriset och då är det något som är galet, menar hon.
Birgitta Melander och hennes kollegor har att rätta sig efter de riktlinjer som regionens måltidsplanerare Lena Boberg sätter. Och hon, liksom så många andra, hänvisar till bristen på pengar.
– Man kan sätta hur höga mål som helst, men har man inga medel för det så hjälper inga mål, säger Lena Boberg.
Jakt på priser
– Vår stora önskan är att få närproducerad mat i skolorna, jag tycker precis likadant som alla dem som kritiserar inköpen av mat från utlandet.
Grossistföretaget Keges, som i nuläget sköter alla leveranser av mat till regionen, ser också helst mer närproducerat.
– Just nu är det en jakt på pris hela tiden. Det handlar inte om att välja svenskt eller utländskt; det handlar om vad man har råd att välja, resonerar Magnus Palmgren, projekt- och personalansvarig på Keges i Visby.
Eva Engström, engagerad i grisnäringen på ön och själv grisbonde, har två gånger i regionfullmäktiges talarstol vurmat för mer närproducerad mat.
– För oss är det en överlevnadsfråga, och det tycks inte finnas några motsättningar från politikerna. Det handlar bara om att vara envis och att hitta rätt väg, säger hon.
Bra lokalt avtal
– Man kanske inte kan kräva närproducerat i en upphandling, men han kan ställa krav på exempelvis djurhållning. Debatten skulle också må bra av om vi lyfte frågan till vad vi som enskilda medborgare kan göra. Vad är det vi vill ge våra barn? frågar sig Magnus Palmgren.
I Östergötland har man nyligen undertecknat ett bra, lokalt avtal, bland annat genom att i upphandlingen ställa krav på naturbeteskött.
Gotland skulle kunna lyckas med liknande metoder, menar många.
– På en del håll har man i princip lagt ut upphandlingarna på rektorsområden, vilket gjort att stora företag från andra delar av landet inte varit intresserade, säger regionstyrelsens ordförande Åke Svensson (S), som också är beredd att ge mer pengar till skolmaten, även om han, som han säger, ”inte vill föregå beslutet”.
Upp i regionstyrelsen
– Vårt mål är att ha så mycket närproducerad mat som möjligt. Och om vi ska nå upp till målet, så måste vi också vara beredda att satsa pengar. Om inte annat måste de bli billigare än att få skämt kött från Tyskland som man sedan måste byta ut!
Förberedelserna inför kommande upphandling pågår i detta nu. Underlaget kommer att presenteras för politikerna under hösten.
– Det ska upp i regionstyrelsen, just för att vi ska kunna bevaka de här frågorna, säger Åke Svensson.