Iréne Molin från Fole har varit undersköterska inom hemtjänsten i tre år, innan dess var hon boendeassistent.
– Det var en stor grej när äldreomsorgslyftet kom, att man kunde utbilda sig samtidigt som man arbetade. Eftersom jag hade erfarenhet och även hade läst en del fristående kurser, kunde jag bli klar undersköterska på ett år.
Den första juli i fjol blev detta dessutom en skyddad yrkestitel, som kräver ett särskilt bevis från Socialstyrelsen. Den som då hade en fast anställning på en sådan tjänst kan visserligen fortsätta att använda titeln i tio år till, utan bevis.
Men Iréne Molin valde att direkt ansöka om intyget. Man tänker lätt att det är motsvarigheten till en läkarlegitimation, men det stämmer inte riktigt. I båda fallen handlar det om att skydda själva titeln, men legitimationsyrkena har oftast ännu hårdare krav på sig – och du kan dessutom fråntas rätten att utöva ditt yrke.
Syftet är dock likartat; det handlar om att höja kvaliteten inom vård och omsorg genom att formalisera vissa kompetenskrav, men även om att höja statusen på yrket som sådant.
– Nu kan man gå ut och tala om att man har en viss kompetens, det ger mer yrkesstolthet. Tidigare har en del arbetsgivare skrivit undersköterska på arbetsintygen, även om personen inte haft den utbildningen. Det får de inte längre, säger Iréne Molin, som är anställd på ett privat hemtjänstföretag.
Fackförbundet Kommunal, som drivit på för denna förändring, hoppas att den även ska föra med sig ett generellt lönelyft.
– Vi har också sett att det lett till att många fler har blivit erbjudna en tillsvidareanställning, som har varit visstidsanställda. Vi ser även att fler kommuner och regioner ger ett lönelyft till de som utbildar sig, säger förbundsordförande Malin Ragnegård till TV4, i en intervju från november i fjol.
I mitten av december hade totalt 289 personer på Gotland fått det nya beviset; det är den mest aktuella siffran som Socialstyrelsen kan delge.
För Iréne Molin gick ansökningsprocessen relativt smidigt. Hon ansökte i juli och i slutet av augusti fick hon det digitala intyget, som hon numera kan visa upp i telefonen.
För andra har det tagit något längre tid.
– Jag var ju ganska nyutbildad, för andra är det kanske svårare att samla ihop sin dokumentation. Jag har en kollega som fortfarande väntar på papper från skolan, för att kunna komplettera ansökan.
Under hösten larmades dessutom om långa handläggningstider hos Socialstyrelsen, vilket skulle kunna innebära svårigheter, då den som saknar den officiella titeln inte längre får utföra alla arbetsuppgifter.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen inom Region Gotland uppger dock att man inte haft några problem, med tanke på den tioåriga "fristen" för de redan heltidsanställda. Övriga, som än så länge saknar yrkesbeviset, har i stället fått jobb som omvårdnadsassistenter.
Inom hemtjänsten måste man vara undersköterska, med bevis, för att kunna bli så kallad "fast omsorgskontakt" – en förändring som få kommuner och regioner tagit höjd för, rapporterar Kommunal. Enligt fackförbundets egna undersökning hade endast 22 procent av arbetsgivarna tillräckligt många undersköterskor för att kunna erbjuda brukarna en sådan fast kontakt.
– Det kommer behövas fler som verkligen har det nya yrkesbeviset, fastslår Iréne Molin.