Hon har utbildat över tusen gotlänningar i jämställdhet
Få arbetsgivare vill satsa pengar på jämställdhetsarbete och ytterst få ser jämställdhet som en tillväxtfaktor. Däremot engagerar så gott som alla sig i frågorna, när det krävs för att få statligt stöd till kompetensutveckling. Det ser projektledningen bakom Gotland Jämt 2002-2005, som mycket glädjande.
Under gårdagens pressinformation konstaterades, återigen, att frågorna främst engagerar kvinnor.
Som av en händelse har projektet drivits av fyra kvinnor och som av en händelse var tre av pressträffens fyra utsända reportrar kvinnor. Slump, eller ett inbyggt och undermedvetet synsätt?
Frågeställningen är en av många som lyfts i projektet, som inleddes 2002.
Då erbjöd Mia Hallin på länsstyrelsen - regeringens stöd i arbetet med att uppnå de nationella jämställdhetsmålen - arbetsplatser fri utbildning i jämställdhetsfrågor.
Intresset var svalt.
Många företag ansåg sig inte ha några problem. Ibland berodde det på att bara antingen män eller kvinnor var anställda. I andra fall handlade det om brist på insikt.
Länsstyrelsens jämställdhetsexpert Kicki Scheller berättade om en arbetsplats, där det var en självklar del av företagskulturen att skicka sexskämt, ofta från internet, internt.
Båda könen engagerade sig.
- De hade inte ens reflekterat över det ur ett jämställdhetsperspektiv. Tycker verkligen alla att det är kul? Finns det någon möjlighet att inte tycka att det är kul, när trycket är så hårt?
Att få deltagare till projektet, krävde mycket övertalning och argument om bättre arbetsmiljö, ökad produktivitet och tillväxt.
Det första året deltog 9 arbetsplatser, totalt 103 personer.
Året efter tog Svenska ESF-rådet ett unikt beslut, med stöd av Växtkraft Mål 3. För att arbetsplatserna skulle få statligt stöd till kompetensutveckling, måste de avsätta sex timmar till jämställdhetsarbete.
Då steg deltagarantalet i Gotland Jämt till 23 företag och 464 personer. I fjol deltog 19 arbetsplatser och 509 personer.
Konsulten Katrin Rindlaug utvärderade 15 av arbetsplatserna mer ingående. Å ena sidan ansåg bara en att jämställdhetsarbete var en tillväxtfaktor och bara två var beredda att satsa egna pengar på jämställdhetsarbete.
Å andra sidan tyckte alla att det var bra att villkora statliga medel! Åtta ville ha en uppföljning och fyra hade gjort bestående förändringar, som inte hade blivit av utan utbildningen. Tre av dem är Atheneskolan, Almi och Rockförvaltningen.
Det goda resultatet, som lär få spin off-effekter, överraskar och glädjer projektledningen. Eva Jupiter tänker sprida slutsatserna inom Svenska EFS-rådet och Kicki Scheller inom länsstyrelsen och till Rue, kommunens regionala utvecklingsenhet.
I maj har länsstyrelsen ett nätverksmöte för de företag som ville jobba vidare med frågorna.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!