Hon kämpar för en bättre värld

Själv har hon bidragit till att väldigt många människor, på Gotland och i världen, har fått ett bättre liv.
- Att få vara med när flyktingfamiljer återförenas, höra ett barn som varit med om hemska saker i krig plötsligt skratta eller att delta i ett internationellt ungdomsläger på Fårö ger mig så oerhört mycket glädje. Då känner jag att mina insatser verkligen betyder något.
Kerstin Blomberg är ordförande för Rädda Barnen på Gotland. Ända sedan hon var barn har hon engagerat sig i frågor kring fred, miljö, integration och ökad rättvisa. Framför allt för barn och ungdomar.

Självklart yrkesval
Hon är född på Fårö, som nummer fyra i en syskonskara på sex barn, med flicknamnet du Rietz. Och hon vet exakt när hennes engagemang vaknade.
- Jag var tio år och vi fick tv. Där fick jag se om svältkatastrofen i Afrika. Jag förstod att världen är orättvis och att jag var väldigt privilegierad. Då bestämde jag mig.
Hon hade bråttom. Redan som 17-åring åkte hon iväg på sitt första utlandsjobb. Hon hade ordnat allting själv och var på internationella arbetsläger i Tyskland, Tjeckien och Israel och träffade ungdomar från såväl östeuropa som USA. Och redan då presenterade hon sig som Fåröbo och världsmedborgare.
Yrkesvalet var självklart. Hon åkte hem och utbildade sig till sjuksköterska och vid 22 års ålder åkte hon till den tibetanska flyktingbyn Sonada i Himalaya i nordöstra Indien.
Där blev hon kvar i ett och ett halvt år och startade bland annat en sjukstuga. Sedan dess har hon haft kontakt med byn och har hittills varit där 14 gånger.

Svår tid
Kerstin Blomberg tog även med ett av barnen, Maria, hem till Fårö. Där gifte hon sig med distriktsläkaren och de fick sonen David.
- När barnen var fem och tio år omkom min man i en trafikolycka. Det var en svår tid, men som min favoritpoet Kahlil Gibran skriver, "Ju mer sorgen urholkar dig, desto mer glädje kan du rymma". Mitt liv har inte varit enkelt, men intressant. Jag tror att den som får kämpa lite, kanske också tar till sig glädjeämnena på ett annat sätt.
För 20 år sedan träffade Kerstin Blomberg Lennart Lindgren. Han bodde i Stockholm, hon på Fårö. Ingen av dem ville eller kunde flytta. Efter 15 års betänketid flyttade han så till Gotland och nu bor de tillsammans i Visby och på Fårö.
I Rädda Barnens styrelse har hon varit med sedan 1985. Då gav hon sig också ut i världen på "Den stora fredsresan" tillsammans med andra, för att påminna länders presidenter och ledare om vad de lovade när de skrev under FN-stadgan, att befria kommande släkten från krigets gissel. Hennes ideella engagemang hade blivit så stort att hon slutade sitt arbete som distriktssköterska för att få mer tid till det som kändes viktigast. Under ett par år var hon anställd på länsskolnämnden, som expert på internationella frågor. Det jobbet upphörde när länskolnämnden lades ned i början av 1990-talet.
- Det jag tycker är roligt med Rädda Barnen är att förutom olika lokala projekt och aktiviteter, som hjälp med läxläsning, internationellt café, kvinno- och barnläger och stora Barnfesten i november varje år, så arbetar vi också med påverkan. Till exempel när det gällde att få ett barnahus på Gotland, en plats dit barn som behöver hjälp och stöd kan komma och där personer från olika myndigheter och organisationer finns. Men även nationellt och internationellt.

200 barn i Sonada
Ilskan över orättvisor är en viktig drivkraft. Men Kerstin Blomberg känner också en stor sorg över hur en del människor har det, speciellt barn.
- Alla barn borde få vara barn, gå i skola, leka och vara glada. Och det skulle ju faktiskt vara möjligt, om vi fördelade jordens resurser på ett rättvist sätt och om det inte var krig. Krig drabbar alltid barnen värst, och det är de som är mest oskyldiga.
Redan som barn var hennes största önskan att ha barn från hela världen.
- Min önskan har gått i uppfyllelse. Jag har 200 barn i Sonada, här på Gotland har jag barn och barnbarn från Somalia, Burundi och andra länder och tycker om att ha huset fullt. Och jag älskar att leka! Det fungerar ofta bra även om man inte kan varandras språk. Och jag tror jag håller mig ung genom leken.
Det är Kerstin Blomberg alla ringer till när de vill ha hjälp, stöd eller goda råd. Med åren har hon byggt upp ett stort kontaktnät och skaffat mycket kunskap. Hon har också vunnit över Migrationsverket i Migrationsöverdomstolen och sett till att en tolvårig flicka fått återförenas med sin familj på Gotland. Hon är envis och bestämd, men alltid vänlig.

GT:s kulturpris
Hennes insatser har också belönats med flera priser. GT:s kulturpris 1987, Hiroshimapriset, integrationspriset Global Gotland 2006 och utmärkelsen Årets Lejon förra året, för att nämna några.
- Fast de som verkligen är värda pris är de som i diktaturer kämpar för demokrati med fara för sina egna liv.
Om drygt en månad fyller Kerstin Blomberg 60 år. Det ska hon fira med en stor fest där hon hoppas få in lite pengar till barnen i Sonada.
- Visst blir jag trött ibland, men inte av det jag gör utan av det jag inte hinner.
Många är engagerade, men vem ska axla Kerstin Blombergs roll när hon inte orkar längre?
- Det känns lite tungt ibland. Jag skulle behöva tid att förmedla det jag kan till andra, till exempel kring anhöriginvandring och asylsökande, så att de kan göra samma sak. Men Rädda Barnen har så små resurser och tiden räcker inte till, säger Kerstin Blomberg.

Hon kämpar för en bättre värld

Ilskan - och glädjen - är hennes drivkrafter. Ilskan över orättvisorna i världen.Och glädjen över att se att det går att förändra.- Alla kan göra skillnad. Man behöver inte ge sig ut i världen. Det kan räcka att göra något för sin granne, säger Kerstin Blomberg.