Hon ser livet på ett annat sätt

För snart ett år sedan upptäckte hon en knöl i bröstet. Nu är hon opererad, hon har fått cytostatikabehandling, hon har börjat arbetsträna.
Men hon är långt ifrån helt återställd.
GT följde Britta Mann under två dagar, genom de olika avdelningar hon besökt på Visby lasarett i olika skeden av sin sjukdom och under tiden som följt sedan operationen.

nMammografi:
Alla kvinnor som passerat 40 år kallas till lasarettet för screening, då man söker igenom brösten för potentiell cancer. Av de som kallas, är det cirka 2,5 procent som genomgår ännu en undersökning, därför att man hittat något som kan vara cancer.
- Men många av de som återkallas, har ingen cancer, betonar Staffan Jennerholm, överläkare på röntgenavdelningen och ansvarig för mammografin på Visby lasarett.

Skickas vidare
Till mammografiavdelningen kan man också remitteras, efter besök hos distriktsläkare eller vårdcentral. Om bröstcancer konstateras, skickas patienten vidare till bröstmottagningen.

nBröstmottagningen:
Bröstmottagningen utreder och analyserar bröstförändringar, samt fungerar som rådgivare och sköter också eftervården för cancerpatienter.
- Det är mycket vanligt med godartade bröstförändringar, säger Isabella Wassberg Bure, sjuksköterna på bröstmottagningen.
Ofta går patienter under relativt lång tid på bröstmottagningen som också ansvarar för mycket av koordineringen av cancerpatienternas behandling inom de olika delarna av vårdkedjan, liksom mycket rådgivning.

Årligen får 50 diagnosen
Man räknar med att var och en av de cirka 50 kvinnor som årligen får diagnosen bröstcancer, gör ytterligare tio besök på bröstmottagningen under hela behandlingsproceduren.
På bröstmottagningen jobbar också Elisabet Lenner som är kirurgöverläkare och ansvarar för bröstcancerpatienternas operationer.
Hon träffar i princip alla Gotlands bröstcancerpatienter.
- Det blir också mycket psykologi. Det är stort och svårt att ta till sig, och ofta oväntat, när man får beskedet att man har cancer, förklarar hon.
Efter operation skickas patienterna tillbaka till bröstmottagningen för eftervård.

nOnkologi:
Till den onkologiska dagvården kommer patienter som ska behandlas med cytostatika, cellgift. Cytostatikabehandling genomförs vanligast var tredje vecka i sex omgångar, och cytostatikan ges i vätskeform via kanyl.
- Ofta klarar patienten själva behandlingen bra, men när man är klar går luften ur en, säger Ann-Britt Nilsson, mottagningssköterska.
Det finns de som av olika anledningar väljer att tacka nej till cytostatikabehandling, men de allra flesta genomgår densamma.
Konsekvenserna av cytostatikabehandling är många, och jobbiga. Patienten blir trött, illamående, tappar håret, får svårt att koncentrera sig.
- Det är inte bara fysiskt, hjärnan påverkas också och man får jobbigt att hänga med i resonemang, att tänka. Man blir återställd, men det kan ta upp till ett år, säger Beatrice Tinge, onkologisk specialistöverläkare.

nLymfterapeut Ylva Bäckström:
Det är inte alls ovanligt kvinnor som drabbats av bröstcancer också får problem med lymfsystemet.
Lymfsystemets funktion är att transportera bort vävnadsvätska i kroppen, och när systemet påverkats - till exempel vid operation eller strålning - kan en funktionsnedsättning uppkomma. Man behandlar då detta med speciell massage, för att få fart på lymfsystemet igen.
- När man opererat sig är det inte väldigt vanligt att man kommer hit, men däremot när man fått strålbehandling, förklarar Ylva Bäckström, lymfterapeut och sjukgymnast på Visby lasarett.

Funkar inte som det ska
- Funkar inte lymfsystemet är det mycket annat i kroppen som inte heller funkar som det ska.

nStomimottagningen/bröstutprovning:
På Visby lasarett ligger bröstutprovningen för ovanlighetens skull under stomiavdelningen. Utprovning av bröstprotes utfördes tidigare i två butikslokaler på stan men ligger sedan 1990 inom stomimottagningen.
- Jag tyckte att det kändes angeläget att få in bröstutprovningen inom lasarettet, minns Ulla Dahlström, sjuksköterska som jobbat med bröstutprovning sedan starten.
Ulla Dahlström och kollegan Margareta Wahlberg-Nilsson brukar besöka patienter som har opererat bort ena bröstet strax innan de är klara att skrivas ut från lasarettet.

Lättare ta kontakt
- Vi pratar med dem, visar bröstproteser och bh:ar. Förutom informationen, så är det också viktigt för patienterna att få ett ansikte på vilka vi är - det gör det lättare för dem att ta kontakt med oss igen i ett senare skede, när operationsärren läkt och det kan bli aktuellt med bröstprotes, säger Ulla Dahlström.
Britta Mann har nu gått igenom i det närmaste hela vårdkedjan.
Hon har opererat bort ena bröstet. Fått cellgiftsbehandling.

Vara på den säkra sidan
- Jag ska operera bort det andra bröstet också, för att vara på den säkra sidan, men jag måste vänta ett tag innan det kan bli aktuellt, säger Britta Mann.
Nu arbetstränar hon, men hon blir fort trött. Väldigt fort, väldigt trött.
- Jag blir helt slut av att göra ingenting. I går kom jag till jobbet och var helt utmattad - jag blev tvungen att lägga mig på en soffa och vila en stund, säger hon och skrattar, för trots en hård tid har hon inte långt till skrattet.
- Det måste man ha, säger hon.
- Man ser på livet på ett annat sätt nu.