Hansestaden Visby, det vill säga staden innanför murarna och dess omedelbara omgivning, har varit upptagen på Unescos världsarvslista sedan 1995.
Balansgången mellan olika värden och intressen hos boende eller företagare är något som alla världsarvsstäder brottas med, menar Louise Hoffman Borgö, ny världsarvsamordnare på Region Gotland:
– Jag tror att de allra flesta är medvetna om betydelsen av världsarvet, men alla kanske inte vet hur man ska göra i alla lägen, säger hon.
För arbetet med att bevara ett världsarv är mer än "bara" byggnadsvård och annat kopplat till renovering eller ändringar på bebyggelsen i innerstan, framhåller Louise Hoffman Borgö:
– Det handlar om miljön och att staden känns levande att för dem som bor och verkar här, men också för besökare och alla gotlänningar. Inget står still i ett världsarv.
De platser som upptagits på Unescos världsarvslista har ett särskilt stort universellt värde – outstanding universal value (OUV) på engelska – som ska garanteras skydd och vård för all framtid. En enklare term för detta är "världsarvsvärde".
– Strategins främsta syfte är att alltid se till att det värdet behålls samtidigt som vi använder och utvecklar världsarvet. Annars statusen som världsarv hotas, säger Louise Hoffman Borgö.
Hon är byggnadsantikvarie i grunden och har en 20 års erfarenhet av att ha arbetat med gotländskt kulturarv. Först på Gotlands museum och senare på länsstyrelsen.
– Min upplevelse är att de allra flesta vill göra rätt. Sen finns det alltid de som inte följer lagar och regler. Då får man ta till de verktyg som finns, i form av kampanjer eller tillsyn.
Gällande världsarvsstrategi för Hansestaden Visby sträcker sig fram till 2030. Den är resultatet av ett omfattande arbete som påbörjades redan 2018 och där tidigare världsarvsamordnare, Elene Negussie, hade en nyckelroll som projektledare. Sedan hon slutade, i juni 2020, har det inte funnits någon efterträdare.
– Eftersom tjänsten tidigare har varit inriktad på själva framtagandet av strategin, tror jag att man behövt tid att fundera kring vilken roll världsarvsamordnaren och världsarvsrådet ska ha framöver, säger Louise Hoffman Borgö, som tillträdde 1 december.
Det är del två, handlingsplanen, som blir hennes första arbetsuppgift.
– Om jag ska lyfta några punkter som särskilt intressanta? Energieffektiviseringen, och tankarna som finns om en mångfunktionell stad. Jag både tror och hoppas att den här strategin ska påverka de globala målen för 2030, och bidra till att Gotland blir mer hållbart.
– Det går att göra väldigt mycket, frågan är hur man gör det inom ramarna för att inte skada världsarvet, fortsätter hon.
Framför allt så är det många olika aktörer som på ett eller annat sätt är engagerade och beroende av Visbys världsarvsstatus.
– Jag kommer att börja med en liten turné för att träffa organisationer, näringsidkare och olika intresseföreningar i världsarvsrådet, och ta in deras tankar om vad de gör och vill göra.
Louise Hoffman Borgö kommer närmast från ett uppdrag vid Riksantikvarieämbetets kontor i Stockholm. Men hon hela tiden pendlat och utgått från Gotland – som varit hennes "hemma" sedan 1999.
– Jag flyttade hit för att plugga byggnadsvård på högskolan. Sedan dess har jag inte lämnat ön. Det var kärlek vid första ögonkastet.