Dagny Lickander fyller snart 93 år, men hon är frisk och pigg och bor kvar på gården där hon föddes.
- Så länge jag är klar i huvudet och vet vad jag gör så bor jag kvar här. Jag klarar det mesta själv, och så är jag priviligierad som har mina tre döttrar och deras familjer boende i närheten som rycker in när jag behöver ett handtag.
Bilden på mjölkpaketen visar en ung Dagny, som då hetter Möllerström. Den är tagen en sommarkväll i kohagen när hon avlutat kvällsmjölkningen.
Bilden från 1938
Men en mjölkspann i handen, klädd i rutig klänning, förkläde och huckle klappar hon leende om favoritkossan Siva.
- Jag minns när bilden togs 1938, det var året då jag skulle fylla 20 år. Och det är faktiskt inte första gången den publiceras. Bilden var med i Klinte hembygdsförenings årsskrift år 2000. Jag tror det var där Gutamålsgillet hittade den.
Det är gillet som står bakom sommarens motiv på de gotländska mjölkförpackningarna. Fyra bilder med anknytning till mjölk och med text på både gutamål och svenska. 1,7 miljoner mjölkpaket har tryckts.
- Jag trodde att det skulle bli några stycken och kunde aldrig ana att det skulle bli så otroligt många mjölkpaket med min bild på. Jag är en riktig stjärna! skrattar hon.
Många har hört av sig sedan bilden i början av juli började dyka upp på mjölkförpackningarna.
- En av de första som ringde var Ebbe Klint. Han var präst i Klinte tidigare och hans familj köpte mjölk av oss här på gården. Han ringde och sa: Nu står du mitt på bordet hemma hos mig!
Även brorsan på bordet
Även Dagnys bror, Josef Möllerström, är med på mjölkförpackningarna, när han kör en skottkärra med två stora mjölkflaskor på.
Bilden på Dagny har ett romantiskt skimmer över sig, men romantiskt var det sista det var, försäkrar Dagny.
- Det var oerhört slitsamt. Jag började mjölka när jag var tio-elva år. Jag mjölkade innan jag gick till skolan och sedan på kvällen. Mamma var inte så stark så jag fick ta över sysslor på gården väldigt tidigt, berättar hon.
Med ben i fickan
- Vi sålde mjölk till grannarna, separerade en del av mjölken och kärnade smör när jag var barn.
Det var ett litet familjejordbruk med fyra-fem kor och ett par hästar. Dagny minns somrarna när korna gick på bete nere vid havet vid Gannarveviken i Fröjel.
- Då cyklade jag dit med ett torkat köttben i fickan som korna skulle få att gnaga på. Efter mjölkningen cyklade jag hem med en mjölkspann på var sida på styret. Kylde mjölken i brunnen och cyklade sedan till Sande mejeri i Klinte.
Mjölkning för hand
Så småningom bildade grannarna körlag och turades om att köra mjölken till mejeriet, och sedan kom mjölkbilarna.
År 1941 gifte sig Dagny med den tio år äldre Emil Lickander från Eksta. Han flyttade till Mölner och de tog över gården.
- Vi satte aldrig in mjölkmaskin, utan mjölkade för hand hela tiden. Det skulle kosta så mycket att bygga om ladugården, så 1975 sålde vi korna. Det blev lite tomt. Och när vi sålde sista hästen grät Emil.
Ville bli lärarinna
Han dog 1997, 89 år gammal.
Dagny föddes 1918, samma år som första världskriget tog slut.
- Så visst har man hunnit vara med om mycket. Helst hade jag velat bli lärarinna, men vi hade inte råd och pappa sa bestämt att man inte skulle "studera på skuld". Så jag blev kvar på gården. Men jag har haft ett bra liv här och jag var söndagsskolelärare i 35 år och hade igen en del av glädjen med att arbeta med barn.