Hon var en skolkare

19-åriga Isabel Nycander, Visby, går tredje året på hantverksprogrammet på Elfrida Andreegymnasiet i Visby.
De två första årskurserna blev det litet si och så med skolan.
- Jag kom efter lite grand i början och då är det lätt att man börjar skolka, säger hon.
Hon tycker att skolan borde göra mer för att hålla kvar eleverna i skolan.
-Dom borde ta tag i en på ett tidigare stadium. Det är lite för lätt att som elev bara försvinna, tycker jag, säger hon.

Tydlig rapportering
Nu försöker hon dock hämta igen det hon förlorat de första två läsåren och läser parallellt med det vanliga skolarbetet ifatt kurser hon missat .
- Det är ju sista året och jag känner att jag vill fixa det här, säger hon.
Ett bekymmer är dock den skuld till CSN som hon dragit på sig. Eftersom hon hade för mycket olovlig frånvaro i våras beslutade CSN (Centrala studiemedels nämnden) att kräva tillbaka ett studiebidrag.
- I och för sig är det väl rätt att man inte får betalt när man inte är i skolan. Men pengarna borde dras direkt, som det nu är får man först ut pengarna och sen krävs dom tillbaka ett par månader senare, säger Isabel Nycander.
Det är varje skolas skyldighet att rapportera in olovlig frånvaro till CSN. Om en elev varit frånvarande utan giltiga skäl mer än 20 procent under en fyraveckorsperiod ska CSN meddelas. Sedan är det den centrala myndigheten som beslutar om studiehjälpen ska dras in eller ej.
- Vi har en mycket tydlig frånvarorapportering, säger Anders Gardelin, biträdande rektor på Elfrida Andreegymnasiet.
Vid varje lektion bokförs vilka elever som är frånvarande och varför. Varje månad görs sammanställningar.
De flesta månader är det åtminstone någon elev vars frånvaro anmäls till CSN.

Upp till fyra per månad
- Men då har vi redan gjort en ordentlig utredning här på skolan. Vi har pratat med eleven och kontaktat föräldrarna och försökt ta reda på varför eleven är borta så mycket. När en elev närmar sig gränsen för att rapporteras till CSN skickar vi också alltid en skriftlig varning hem, fortsätter Anders Gardelin.
Någon exakt siffra på hur många elever som skolkrapporteras per månad har han inte.
På Richard Steffengymnasiet i Visby uppger Monica Malmborg på elevregistreringen att mellan en och fyra elever rapporteras per månad. Hur många av dem som får studiebidraget indraget vet hon inte.
De besluten vidarebefordras inte till skolorna, bara till berörda elever och föräldrar.

Skolk - ett stort problem
Under läsåret 2006/07 fick 126 elever på Gotland ett eller flera studiebidrag (och i vissa fall även inackorderingsbidrag) indragna.
Läsåret innan hade man på Gotland en topp på 157 skolkande elever som fick sina studiebidrag stoppade. Åren dessförinnan rörde det sig om cirka 50 elever.
I hela riket drabbades förra läsåret 12892 skolkare av indragna studiebidrag. En ökning med drygt 3000 jämfört med året innan.
Är skolk ett stort problem?
-Ja, det tycker jag. Och jag tror det är ett problem som finns på alla gymnasieskolor, svarar Charlotte Lilja, rektor på Rickard Steffengymnasiet.

Varning - skärpning
Petronella Odner, rektor på Donnergymnasiet i Slite, ser dock inte skolk som ett problem.
- Många ungdomar har det svårt idag, och en del elever skolkar. På min skola försöker vi se till helheten och jobbar med eleverna på många plan. Hittills har vi inte behövt anmäla särskilt många till CSN, säger hon.
Indragning av studiemedel anses av många som ett effektivt sätt att hindra elever från att skolka.
- Jag tror man skärper sig när man får en varning om att studiebidraget kan dras in, säger Sabine Mårtensson, Pontus Lerman och Emma Ljunggren i sp2c på Richars Steffengymnasiet.
- Det kan ha en uppbromsande effekt, men i vissa fall kan det nog bli som att sparka på en som redan ligger, säger Anders Gardelin.