Hoppas att fler vill odla salix

Stig Larsson berättar att man nu för diskussioner med några intresserade gotländska lantbrukare om odling av salix, odlingar som kan vara igång redan till våren.
Om det blev ett par hundra hektar underlättar det när det gäller att föra över planteringsmaskiner och skördare till Gotland. Hade man en odling på tre till fyrahundra hektar skulle man kunna ha en skördare på ön, säger Stig Larsson.
Han beskriver skördaren som en vanlig majshack där man har bytt ut fronten till en stabilare front. Skördaren ska kunna ta salixstammar på en diameter upp till 10 centimeter.
Projektet i Halla
Det är svårt att övertyga de gotländska lantbrukarna om salix förträfflighet. Stig Larsson och Rolf Slagbrand har hållit ett flertal informationsmöten på ön.
Man får göra som vi har gjort år ut och år in tills någon ger sig på det. Någon måste börja innan andra följer efter. Det bästa är om man kan få någon riktig storbonde att satsa på odlingendå blir det lättare för andra att följa efter, säger Stig Larsson.
Stig Larsson var koordinator för EU-projektet i Halla där man odlade salix på 7 hektar. Det är den största odlingen på Gotland. Projektet avslutades 2002 men odlingen finns kvar. Stig Larsson var nyligen i Halla och inspekterade odlingen och han konstaterar att den ser mycket bra ut.
När odlingen användes som projekt vattnades den med avloppsvatten från dammarna som ligger i närheten. Bevattningsslangarna finns kvar men de har inte använts under de två sista åren. Ingen har tagit på sig skötseln av odlingen men salixplantorna växer ändå bra.
Om två säsonger är det dags för skörd där igen. Då räknar jag med att den skulle kunna ge ännu högre avkastning än tidigare. Vi hade 29 ton torrsubstans (TS) då vi skördade förra gången och jag tror att man kan få ut 35 ton TS som det ser ut nu, säger Stig Larsson.
Normalt ligger vattenhalten på cirka 50 procent och vid värmeverket i Visby eldar man med fuktig flis där va-halten får ligga på 40-60 procent.
Odlingen lättskött
En salixodling sköter sig själv. Det kritiska skedet är när den planteras då det ska vara rent från ogräs så att plantorna kommer igång. Efter fyra år tar man den första skörden. Sedan växer den upp från stubbarna igen och det dröjer tre-fyra år till nästa skörd. Så rullar det på.
Det brukar vara lite lägre skörd första gången och sedan ökar den med trettio till fyrtio procent för att sedan hålla sig på den nivån, förutsatt att man gödslar, säger Stig Larsson.
I Sverige totalt ökar odlingen av salix. Eftersom man måste hitta alternativ i jordbruket kan salix vara en lösning. En annan anledning till att odlingen ökar är att man får allt bättre betalt för flisen. Stig Larsson berättar att det odlas 3000 hektar om året men att det utan problem finns avsättning för det dubbla.
På Gotland kan man varje år ta emot en skörd från 300 hektar. Om man skördar vart fjärde år bör det alltså finnas odlingar på sammanlagt 12000 hektar på Gotland om man ska avsättning för bra betalning.
Faktorerna som gör att gotlänningarna tvekar kan ha att göra med att det är ett helt nytt sätt att odla på som betyder att man egentligen inte ägnar så värst mycket tid åt odlingen och inte har några redskapdet är entreprenörerna som kommer med redskapen. Lantbrukaren som odlar salix blir sysslolös och för en del lantbrukare är detta kanske inte så bra medan det för andra kan vara bra. Man får tid att ägna sig åt annat och inte vara låst vid gården.
Stig Larsson berättar att han har pratat med Leif Pettersson vid Visby Värmeverk som säger att det inte är några problem att ta emot flisen från gotländska salixodlingar. Nu köper värmeverket upp flis från Baltikum och även skogsflis från Gotland.
Som han har sagt till mig är det ett bra pris värmeverket sak kunna ge för salixflisen, säger Stig Larsson.
Vid Värmeverket var man mycket nöjd med flisen som skördades i Halla eftersom det var så jämn kvalitet på den. Den var dessutom ren och innehöll inte an massa skräp från marken. Flisen körs direkt från fältet till värmeanläggningen.
Avloppsvatten undantag
Att gödsla en salixodling med avloppsvatten likt den i Halla hör till undantagen, det var ett projekt. På fastlandet finns det odlingar där man tillför rötslam från reningsverk. Som bekant planerar Gotlands kommun att i framtiden göra pelletar av avloppsslammet som sedan ska brännas. Stig Larsson ser detta som ett resursslöseri eftersom det finns mycket fosfor som man kan ta tillvara i slammet.
Det man har sagt från kommunen är att man är orolig för vissa metallhalter som exempelvis koppar men det tror jag inte är något egentligt problem. Man lägger på i förhållande till vilka halter man har så man får matcha dessa halter med de halter som finns i jorden, säger Stig Larsson.
Stig Larsson förklarar att salix fungerar som ett filter när det gäller rening av avloppsvatten. Han berättar att man med hjälp av salixodling kan slopa det sista steget i reningsverkets reningsprocess, det kemiska reningssteget där man tillför kemikalier för att ta bort fosfor. Man kan istället låta detta ske ute i odlingen. Man vattnar med det fosforrika vattnet som även innehåller kväve och får då både en gödsling och en bevattning vilket ger en snabbare tillväxt.
De 16000 hektar salixodling som idag finns i Sverige är dock inte bevattnat på det här sättet.
Tungmetaller tas upp i växten men när den sedan bränns som flis tar värmeverkets rökgasfilter hand om 95 procent av dessa, enligt Stig Larsson.
Aska från värmeverket deponeras alltid men på Gotland har man även skickat aska till cementfabriken i Slite där den används i råvaran.
Intresse. Många informationsmöten om salixodling har
hållits på Gotland. Vid varje möte har man kunnat konstatera att intresset från lantbrukarnas sida har varit stort. Ändå råder en viss tveksamhet inför att starta odlingar.
Våren. Stig Larsson berättar att man för diskussioner med några intresserade gotländska lantbrukare om odling av salix som kan vara igång redan till våren.
Nyfikna. När salix skulle skördas i Halla 2003 var det många nyfikna som kom för att titta.Foto: HENRIK RADHE
Så här ser odlingen i Halla ut idag. Stig Larsson var nyligen och inspekterade odlingen och han konstaterar att den ser mycket bra ut: "Om två säsonger är det dags för skörd där igen. Då räknar jag med att den skulle kunna ge ännu högre avkastning än tidigare".Foto: ULF GLIMFALK

Skörd. Bilden togs vid skörd av salix i Halla i april 2003. Odlingen omfattar 7 hektar och är den största odlingen på Gotland.